Titel
Almanach För Året Efter Frälsarens CHRISTI Födelse, 1797 Til STOCKHOLMS Horizont, Belägen wid 59 grad. 20 1/2 min. Pol=högd.
Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande utgifwen Af Dess Wetenskaps=Academie.
STOCKHOLM, Tryckt hos JOHAN PEHR LINDH.
Exempl. säljes häftadt och skurit för 1 Skilling Banko.
Innehållsförteckning
| Konungahuset | 2 |
| Förmörkelser | 3 |
| Utdrag ur Kong. Canzli=Collegii K görelse af d. 10 Maji 1796 | 3 |
| Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter | 4 |
| Planeternas gång och lysande, År 1797 | 28 |
| 1797 Års Marknader, Uti Swea och Götha Riken, samt Finland | 29 |
| Tafla (hur man ställer klockan efter solens och månens medelpunkt i horisonten) | 36 |
| Nyttan af inhemska wilda Träd= och Busk=arter samt deras frukter | 37 |
| STOCKHOLMS Post=Taxa | 45 |
| Förteckning över försäljningsställen | 48 |
Uppsats
Nyttan af inhemska wilda Träd= och Busk=arter samt deras frukter
(Fortsättning.)
Af Herr OLOF SWARTZ, Professor wid Bergianske Trädgårds=Skolan.
Et watten likt det Ungerska kan distilleras af Granbarr, hwartil tages om wåren t. ex. af de ytterste topparna på granen en tunna, samt 2 skeppor råggröpe och en skeppa malt, som brännes, klaras och distilleras med 3 göpnar Granqwistar med fine barr.
Hägg.
Får sine löf först om wåren bland wåra träd, och blommar skönt tillika med Tulpanen, och då enbusken dammar, braxen leker, lin och hampa sås. Träet är hwitt, lätt och tjenligt til bösse=stockar, pipskaft m. m. Färskt luktar det liksom bladen, hwilka ej röras af hästar eller getter. Qwistar lagde i kornboden under säden, tros afhålla mössen (Gadd). Inre barken af Trädet färgar grönt. Bären lukta widrigt, men torkade och med kärnarne stötte, och stöpte i hwitt win, göra det samma smakeligt som Körsbärswin. Bränwin kan ock brännas af bären.
Lind.
Et af de angenämaste för sit utseende, blommor, blad och skugga; nyttjas til Alléer och häckar som klippas. Träet är lösare än Aspens, lätt, ej utsatt för mask, och slätt; tjenligt til bilder, klackar, men mindre dugligt til kärl. Kolen äro goda til krut och pastelswärta. Träet betsas lätteligen så swart som Ebenholtz. Löfwet är godt fäfoder, men duger ej för kor; ty mjölken blir seg, smöret deraf talglikt och smakar illa. I Preussen tappar man saft utur Lindstammar liksom Björklake hos oss. Af Barken blött i watten kan göras strängar och deraf korgar, som wanligen sker i Ryssland.
Lön.
Et skönt Träd wäl passande til Alléer, äfwen til Häckar, som blommar wid sjelfwa löfsprickningen. Det har et hwitt lätt trä, formeligt til byssestockar, bord, bågar, och sökes af Swarfware. De qwistiga ställen på trädet brukas til skedars förfärdigande. Sårad bittida om wåren lakar Lönnen ymnigt, af hwilket watten Socker kan fås genom inkokning.
Oxel.
Är högwäxt och kan äfwen brukas til Alléer af wackert utseende. Träet är hårdt och slätt, dugligt til axlar, hjul, Instrumenter, handtag, m. m. Hwartannat år bär Oxlen ymnigt och bären, som mogna sällan förrän wid Löffällningen, ätas på Landet, ehuru de äro något wädergifwande. Genom gäsning kan brännewin brännas af dem.
Pil.
I. Grönpil (Salix fragilis L.) wäxer ganska stor, men grenarne äro wid lederne mycket sköre. Den passar också för Alléer, men härtil böra Hanne=träd wäljas. Bien söka särdeles blommarne, äfwen som andre pilarters.
II. Hwitpil (Salix alba L.) Äfwensom det förra et högt Träd, och tjenar ännu bättre til samma ändamål, hälst den icke ätes af Pilmasken. Står också bättre emot wädren, såsom mindre skör. – I Siberien brukas Trädet til båtar, emedan det ej spricker i solen. Barken färgar ylle och Siden Canelbrunt, då det kokas med lut i et kopparkärl. Den har också blifwit berömd såsom et Fråsse medel ensam eller blandad med en 5:te del China.
Poppelpil. (Populus nigra L.)
Wäxer snart och får et angenämt utseende. Träet såsom löst kan ej mycket anwändas, men barken som intet super watn och är ganska lätt, brukas af Skånska Fiskarne till Flår åt deras garn. Schäffer i Regensburg har låtit bereda et godt papper af frö=dunet. Får kunna fodras om wintren med de afhuggne bladfulla torkade qwistarne.
Poppelträd. (Populus alba L.)
Wäxer äfwen fort, med hwit och spridande krona. Redskap och skedar m. m. kunna förfärdigas af Träet, som på gamla träd är brunaktigt. För den hastiga wäxten kunna Humlestörar lätt deraf ärhållas.
Rön.
Är et Träd af kortare ålder, prydligt särdeles om wår och höst, och blommar under högsta Sommaren. Det är skickligt til Alléer, och Trä=ämnet som är lätt och segt, kan brukas til bord, hjulpinnar, m. m. och af roten göras knifskaft och dylikt. Bären nyttjas af fogelfångare, och kunna de äfwen gifwas åt kreatur, får och höns. Den prässade saften purgerar och drifwer watten. Bränwin kan ock destilleras af bären.
Tall.
Äger samma egenskaper som blifwit tillagde Granen; men warar längre, ofta 400 år och älskar torr jordmån. Träet är waraktigt, lätt, klyfwes wäl til timmer, skepsmaster, sparrar, bräder, sängar, bord, kistor, bloss, pertor, och utom detta til bränsle. Martall bruka Lapparne til kölar på sina pulkor, bågar och skidor. Toppskotten (Tallstrunt) äro et bekant medel för skjörbjugg. Barken stött tjänar til garfning och af den inre göres nödbröd af de fattige i Dalarne och Norrland. Den yttre brukas i stället för kork. Beck, Tjära och Kimrök ärhålles genom bränning af rötterne.
Wild=Apel. Surappel.
Finnes ymnigt på Smålands, Ölands och Skånes ängar. Träet är hårdt och tjenar ibland annat ganska wäl til qwarnhjul. Med barken färgas Ull gul; och Wild=Apelsaft skal borttaga krampdrag, då det sjuka stället dermed smörjes. (Linné.) Blommarne besökas mycket af Bien.
Wild=Päron.
Träffas särdeles i Skåne, men är sällsammare än den förra. Dess trä är tätt, ej tungt och ganska slätt; samt sökes mycket af Swarfware och Timmermän til werktyg.
Swenske wilde Buskarter.
Afwenbok. (Carpinus Betulus.)
Är en större Buskart eller et af de mindre Trädslagen. Förträffeligt til höga häckar, som tåla wäl at skäras och klippas. Om stammen såras om wåren, utlakar watten. Boskap förtära bladen gärna. Den inre barken färgar Ylle gult. Träet som är hwitt, segt och hårdare än Oxlens, tjenar til axlar, block, qwarnhjul, tröskslagor, samt Bildhuggare=arbeten. Kolen häraf blifwa så goda som de af Bok.
Alster. (Euonymus vulgaris).
En buske som kallas Käringtand på Öland och Benwed i Skåne, wäxer ofta til 10 alnars högd: och passar ganska wäl til häckar i Trägårdar, där den pryder särdeles om hösten med sina röda frukter. Bladen blifwa också då röda och genomskinliga samt falla sent af. Frukten som är 4=5 kantig, öpnar sig ofwantil, och liknar en Romersk Catholsk prästmössa (hwarföre Tyskarne kalla den så:) den purgerar starkt; och torkad samt pulweriserad, dödar den ohyra i hufwud och kläder. Af träet kunna Spinråcksrullar, Schachspel och Instrumenter förfärdigas, äfwen som goda tandpetare och köksstickor. Kol af Alster brände äro af alla de finaste til Teckningar.
Arre. (Betula incana.)
Denna buske skiljes från den almänna Alen genom de på undra sidan hwita bladen, och olika skapnad af blommar, frukt, bark och trä. Den wäxer hastigt och faller wäl i ögonen, och kan således updragas til plantager. I Norrige betjänar man sig af barken til swart färg; och med de unga skotten utfordras fåren wårtiden, för at drifwa wattnet ifrån dem, som eljest skulle förorsaka wattensot.
Benwed. (Cornus sangvinea.)
Wäxer i Skåne, på Gottland och Öland, 8 a 10 fot hög med långa utsträckta grenar, hwilka om hösten äfwen som bladen synas så röda, som wore de med blod bestänkte. Häraf kallas den i England, Bloody Twig. Busken kan tjäna til hägnad, där marken icke är sidländt. Träet är hårdt och segt, hwarföre det är dugligt til laddstockar och för Swarfware. Af de swarta bären kan en Olja ärhållas til lampor.
Fortsättn. nästa år.
Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1797 till Stockholms horisont och som även finns avtryckt i almanackan för år 1802 till Götheborgs & Lunds Horisont (börjar då istället med texten om Lind, dock med samma avslut d.v.s. om Benved). Genomfördes 18-19 Mars 2014. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a svårtolkad text.
Övrigt
Format: Sedes, 16:o, ca 10 x 8,5 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.
Pris: 1 Skilling Banko i slantar eller i Riksgälds=Sedlar. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1778-1797.
Varianter:
Övrigt: Uppsatsen i almanackan utgör del två publicerad i almanackor till Stockholms horisont 1796, 1797 och 1800, denna serie publicerades sedan från början igen i almanackor till Göteborgs och Lunds Horisont 1800, 1802 och 1804. Uppsatsen är alltså densamma i 1802 års almanackor till Göteborg och Lund. Texten är dock något förskjuten i de senare som börjar med beskrivningen av Lind istället. Avslutningen är däremot densamma, d.v.s. beskrivningen av Benved. Titelsida med illustration av solförmörkelsen den 24 Juni och månförmörkelsen den 4 December.