Angående Swenska Wigterne.
Före Konung Gustaf den Förstes tid, då Swenska handeln låg i Tyska Hanse-Städernas händer, nyttjades i Landet flere slag af dem införde Wigter, men hwilka af denne Store Konung reducerades och inskränktes till Wictualie-wigten allena, som således blef Rikets allmänna hufwudwigt.
Under Konung Carl den Niondes Regering utwerkades, att Tackjärns-, Bergs-, Uppstads- och Stapelstads-wigterne äfwen blefwo införde med särskilda proportioner emot hwarandra, och för att göra dem desto mera inwecklade och obegripliga, särdeles för de enfaldigare, tillades Bergs-wigten 2 Skålpund och Uppstads-wigten I Skålpund på hwarje Skeppund under namn af Slitningsmarker, af orsak, att då för tiden allenast en Justerare fans öfwer hela Riket, som således ej på många år kunde öfwerse Wigterne, men hwilka Rötningsmarker förswunno, sedan på 1730-talet Justeringen anförtroddes Landtmätarne, och hwarje Län fick tillräckligt antal Justerare, hwarföre Kongl. Maj:t, genom Nådigt Förordnande af den 2 December 1782, förklarade, att de icke fingo sammanläggas med waran.
Således upptagas här allenast Wigternes proportioner till hwarandra utan Slitningsmarker, hwarföre förhållandet desse Wigter emellan blifwer sådant, att
Wictualie-wigten är till Bergs-wigten som 25 till 22, eller som 100 till 88, så att Bergswigten är jämt 12 proCent lättare än Wictualiewigten, och förwandlas alltså ett gifwet qwantum Bergs-wigt till Wictualie-wigt, om 12 proCent afdragas, och bifogas i sådant afseende Tabellen N:o I, deri Bergswigt, ända ifrån Marker till och med 10 Skeppund, är förwandlad till motswarande Wictualie-wigt.
Uppstads-wigtens förhållande till Wictualie-wigten är som 21 till 25, eller som 84 till 100, och således 16 proCent lättare än den sistnämde; och har man Wictualie-wigten gifwen, om 16 proCent afdragas ifrån det determinerade qwantum Uppstads-wigt, hwilket af Tabellen N:o 2 upplyses.
Stapelstads-wigten utgör wissa delar af Wictualie-wigten, nemligen att 20 Lispund af den förra utgöra 16 Lispund i den senare, och består alltså skillnaden desse Wigter emellan endast i sjelfwa Räkningssättet, wid hwars förändring hwarken swårigheter eller olägenheter möta.
Enligt Öfwer-Ståthållare-Embetets Kungörelse af den 2 Maji 1746, grundad på Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifwelse af den II:te nästförutgående Februarii, är, wid Minutförsäljning af Stångjärn, förbudet att nyttja annan wigt än Wictualie-wigten (se 3:dje Tomen af Modées Werk, sid. 2366) hwilken Författning likwäl nu för tiden icke efterlefwes, utan Stångjärnet säljes i Järnbodarne med Stapelstadswigten.
Härigenom händer derföre esomoftast, att den enfaldige Landtmannen, som ej har sig bekant något annat Pund än det som utgör 20 Skålpund, om han i Staden eller annorstädes köper, för exempel, Ett Pund Järn, tror att han werkeligen får 20 Skålpund Wictualie-wigt, men då han kommer till sitt hem, och på sitt betsman försöker waran, och blir warse : att den endast utgör 16 Skålpund; så faller han lätteligen på den tankan, att hans betsman lär falskt, eller att han af Järn-Kramhandlaren, fått 4 Skålpund för litet.
Tackjärns-wigten grundar sig på Bergs-wigten, så att 26 Lispund af den sistnämde räknas för Ett Skeppund Tackjärns-wigt. Anledningen och upphofwet till denna Wigt består deruti att, wid Tackjärnets beredning till Stångjärn, skall wara utrönt, att 6/26:delar afgå i afbränningen. Men utom det att denna afgång, i senare tider, genom en förbättrad Smides-process är något mindre, så kommer på ett ut, om hammar-Smeden får Tackjärnet i Bergs-wigt eller Wictualie-wigt, då han är skyldig att för 26 Lispund lämna 20 Lispund Stångjärn i samma slags Wigt som emottagningen skedde.
Mynt-wigten nyttjas icke i Städernes Wågar, eller i allmänt bruk, utan i synnerhet på Kongl. Myntet och uti Riksens Ständers Banque, wid Guld- och Silfwer-myntets, samt äfwen wid dessa ädla metallers särskilda uppwägning. Denna wigt är ej, såsom de andra Wigtsorter, indelad uti Skeppund och Lispund, utan blott i de finare fördelningarne, nemligen i Marker och Lod: innehållandes hwarje Mark 16 Lod och hwart Lod 274 Ass. En Mark Myntwigt håller sålunda 4384 Ass, eller 40 Ass mindre än en half Mark Wictualie-wigt.
Medicinal-wigten är ej tillåten att brukas af andra än Apothekare, och det endast till Medicamenters utwägande, och hwid all annan försäljning få de ej nyttja annat än Wictualie-wigt. Den största Medicinal-wigt kallas Libra, som innehåller 5760 Gran eller 7416 Ass.
För att wisa hwad Wictualie-wigten samt Bergs-, Uppstads- och Stapelstads-wigterne utan Slitningsmarker, till deras mindre fördelningar uti Skålpund eller Marker, jämte de öfrige Wigt-sorter, utgöra i Asstal, meddelas följande uträkning derå, nemligen:
I Skålpund Wictualie-wigt bestående af 32 lod, innehåller 8848 Ass och således hwarje lod 276 1/2 dito.
I Skålpund Bergs-wigt…..7786 6/25 dito
I Skålpund Uppstads-wigt…..7432 8/25 dito
I Skålpund Stapelstads-wigt…..7078 2/5 dito
I Skålpund Mynt-wigt…..4384 dito
I Skålpund Medicinal-wigt eller I Libra…..7416 dito
I Ducat håller…..72 56/121 dito
Ovanstående text representerar en exakt avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1821 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 01-03 Mars 2011. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a svårtolkad text.