Om Trichin-Sjukdomen Av: P. H. Malmsten Det är mikroskopet, som wi hafwa att tacka för upptäckten af det parasitdjur, hwilket förorsakar ofwannämnde sjukdom. Engelsmannen Hilton, som år 1832 uti musklerna (köttet) af ett menniskolik fann Trichiner, nemligen små hwita punkter, hwilka han antog wara djurbildningar, insåg dock icke deras werkliga natur. Det war först professor …
Om skogens wikt och wård Av: N. J. Andersson Redan i Almanachan för år 1859 har frågan om skogarnes inflytande på klimatet och jordens fruktbarhet blifwit i en särskild uppsats behandlad. Man har der sökt wisa, att all erfarenhet giwer wid handen, huruledes på de ställen och i de länder, der förr befintliga skogar utrotats, …
Om wäderleksuppgifterna i den Swenska Almanachan Av: D. G. Lindhagen Då de wäderleksuppgifter, som hitintills förekommit i Almanachan, innewarande år (1870) äro utelemnade och hädanefter icke widare komma att införas, har man trott sig böra meddela allmänheten de skäl, hwilka föranledt såwäl denna åtgärd som ock ifrågawarande uppgifters ursprungliga upptagande i Almanachan. Det förutsättes härwid, …
Om Postsparbanken Mer och mer erkännes vigten deraf att – medan en utväg finnes att genom arbete förvärfa sitt uppehälle – någon, om ock en ringa, del af arbetsförtjänsten afsättes för att vara att tillgå i en tid, då möjligen icke mer dagens inkomster förslå till betäckande af dagens utgifter. Och så kunna, oförtänkt nog, …
Om skadligheten af kredit för de dagliga behofven. Meddelande af Sveriges Allmänna Handelsförening Bland det vigtigaste, som bör iakttagas af en hvar och inplantas redan hos barnet, är sparsamhet, ty den utgör en af grundstenarna för ett lugnt och lyckligt lif. Sparsamheten är en dygd, ty den är medelvägen mellan begäret att öfverflöda och böjelsen …
Om bränntorf. 1. Betydelsen för vårt land af bränntorfs användande. Till följd af de sista årtiondenas lättade samfärdsel till sjöss och lands hafva stenkol blifvit en allmän handelsvara i Sverige, äfven i det inre af landet. Förbrukningen har också i jämbredd med växande industri, maskinkraftens användande i jordbruket och stigande vedpris tilltagit i hög grad, …
Redan Sveriges rikes store byggmästare, Gustaf Vasa, verklighetssinnets främste målsman på kungatronen, klagade öfver sitt svenska folks brist på ekonomiskt förstånd i allmänhet och alldeles särskildt öfver dess barnsliga förkärlek för utländska varor. Svenskarna utförde, sade han en gång, goda och »oförgängliga» varor och införde »lösa och skröpliga», främmande »prackeri», hvarom de trängdes »liksom svultna …
Av Gustav Åstrand. F. d. rektor vid blindinstitutet. Vilka böra räknas som blinda? Om en person är i avsaknad av ögon eller ej kan se ett ljus, som hålles omedelbart framför honom, kan man utan tvekan säga, att han är blind. Vetenskapligt sett höra inga andra till de blindas grupp, men i det allmänna livet, …
