Säkert medel att förekomma och hämma Smittosammma Sjukdomars och Farsoters utbredande.
Av: O. Swartz
Rökningar med Mineralsyror hafwa med stål blifwit ansedda såsom Skyddsmedel mot smittsamma farsoter. Herr Guyton de Norweau, en berömd lärd man i Frankrike, war den första som uppgaf bruket af det samma, och det är nu genom flerårig erfarenhet bekräftadt och af sakkunnige ansedt såsom mot ändamålet fullkomligen swarande.
Regeringen i Frankrike har äfwen flere gånger, sedan början af detta Sekel, genom utfärdade Circulärer till Magistrater och Läkare-anstalter i Prowinserne, meddelat underrättelser om bruket af Rökningar med Mineralsyror; och som sådane medel äro allerstädes anwändbare och möjligtwis någon gång på en eller annan ort nödwändige, kan en allmännare kännedom af deras bruk anses öfwerallt både nyttig och af mycken wigt.
Till spridande af de luftarter hwilka genom blanning af nedan anförde Syror uppkomma, har man genom konstens biträde flere uppfinningar; T. ex. portatiwa flaskor, fyllde med Rökningsämne, tjenlige för dem som besöka hospitaler och fängelser. Man har ock större apparater, som kunna efter behag öpnas och tilltäppas, som omständigheterne det fordra. Likwäl äro de mindre tillräcklige för ett större utrymme, eller der många sjuka ligga tillsammans, och der smittämnet ständigt ökas och förnyas genom de aflidande.
Deremot är fördelen af i stort anbragte och i öpna kärl anstälde rökningar af flere berömde Läkare intygad, såsom både på kraftigare sätt minskande mortaliteten, och att mildra sjukdomarnes elaka förhållande. I öpna kärl göras rökningarne lättast och fortast, äfwen som med minsta kostnad. Mängden bör dock afpassas efter rummets storlek och i öfrigt olika förfaras efter de sjukas antal, m.m.
Har det rummet som bör renas, ungefär 6 alnars längd och något mindre bredd, tager man t.e.
Kok-Salt – 5 lod
Brunsten – 1 dito.
Dessa rifwas tillsammans och läggas i en stenskål eller djup tallrik, som står på passande ställe, och gjutes derpå Swafwelsyra – 4 lod. Då nu blanningen börjar genast starkt ryka, aflägsnar man sig, och håller fönster och dörrar 10-12 timmar igenslutne. Det följer af sig sjelft, att satsens storlek bör bero af rummets och af smittans intensitet, som man har att befara.
Skulle icke Brunsten kunna alltid erhållas, så begagnar man emedlertid koksaltet ensamt med pågjutande af swafwelsyra. Detta werkar likwäl långsammare och mindre kraftigt.
Ligga sjuka i rummet, bör man akta sig att icke luftångorne för hastigt utwecklas såsom beswärande andedrägten och retande till hosta. Det är således nödwändigt, att då noga iakttaga proportionen af Koksaltet och Brunstenen, och utspäda Swafwelsyran med lika mycket watten, innan den pågjutes. (Denna tillblandning af watten bör likwäl ske sakta och droppwis, emedan genom hettan som derunder uppwäckes, kärlet lätt kan sprängas).
I ett sjukrum, är bäst att bära skålen med Saltet och Brunstenen omkring, och då och då fälla några droppar af syran på pulfwermassan. Man känner då snart, huru starkt de skyddande ångorne utwecklas.
Detta är det kraftigaste sätt att förbättra instängd luft, borttaga stank härrörande af ruttnade ämnen, dunster från grafwar, afträden, m.m. De genom den nämde blanningen af salt och syror härkomne ångor, under det de blanda sig med den mer och mindre osunda luften, förändra dess elaka egenskap, äfwen som de förändra, eller som det kallas, neutralisera sjelfwa det kringspridda, äfwen widhängande sjukdomsämnet, eller ock, under åtkomsten deraf, alldeles förstöra det.
Kläder, genom hwilka smittande sjukdomar allmännast kringföras och länge underhållas samt ofta å nyo uppwäckas, blifwa genom röknings-anstalten så luttrade, att de kunna sedan med säkerhet begagnas. Äfwen bidrager rökningen till utrotande af ohyra, som icke sällan innästlar sig i sjukrummen, hwarföre ock upphängde kläder af Lazarettshjon böra wäl igenomrökas.
Till skingrande af obehagliga ångor och sjukdunster är ingen ting allmännare än att bränna Enris, Enbär, Kådor, Tjära,m.m. Men dermed winnes icke annat, än att den beswärande luften för ett ögonblick förställes, och sjukdomsämnet förblir lika försåtligt werkande.
Det är också säkert, att det utropade Muskowska Rökpulwret, som består af 8 delar Saltpeter, 6 delar Swafwel, 26 delar Gwajac-spåner, Myrrha, Enbär och Kli, gör i swårare fall icke heller tillfyllest. Rökningar med Syror äro deremot tillräckeligen bestyrkte, och ibland otaliga andra af Spanska Läkaren, Michel C a b a n e l l a s, hwars uppförande utan twifwel förtjenar beundran.
År 1806, då Gula Febern rasade i Spanien, lät han innesluta sig och 2:ne sina barn med 50 Galereslawar i ett hospital i Carthagena, der 100:tals redan af febern aflidit. Oaktadt liggande i samma sängar, som de sjuke förut innehaft, och af hwilka märken ofta funnos, blef ingen smittad, utan skyddades genom de flere gånger förnyade rökningarne och utgingo lika friska som förut. Fångarna blefwo, för det friwilliga försöket, med ett års minskning i fångenskap af Konungen benådade, och C a b a n e l l a s erhöll hederstitel och lifstidspension.
Följande förtjenar ock att här tilläggas; Det händer ofta på de ställen i Italien der Silkesafweln drifwes, att personer som dermed befatta sig, blifwa genom de från Maskarne härrörande rötångor af en slags feber anfallne.
Herr B a r o l e t t i i Turin, och Herr R e i j r e i Salon, började försöka att genom sura rökningar förändra luften i sådane förwaringsrum. Stanken förswann derigenom, och de fuktiga ställningarne, hwarpå Maskarne lågo, torkade genast; och ännu mer, de sjuka Maskarne återwunno deras liflighet. Wid inspinnings-tiden tycktes rökningen wara särdeles nyttig som ett werkningsmedel. På fuktiga ställen bör den wara i synnerhet tjenlig och då wäderleken är rå och dimmig.
Slutligen må, såsom tillfredsställande för en Landtbo, bifogas, att rökningar, sådane som de äro här beskrifne, äfwen efter Herr G u y t o n s anledning, blifwit wid inritad boskapssjuka med lycklig utgång anwände. Man har sedt farsoten innan kort mildrad, så att den icke smittade de öfrige af hjorden, som hittils blifwit fria, och sanningen häraf är redan bewist genom många försök som äro gjordå.
Stall- och Boskapshus, hwaruti sjuka kreatur förut warit, blifwa först utrymde och sopade, samt sedan på följande sätt renade: Man tager 3 delar (t. ex. 3 qwintin) tort rent Koksalt, som lägges i en Postlins-kopp eller djupt glaseradt kärl, och derpå tillblandas 2 delar (t. ex 2 qwintin) concentrerad hwit Swafwelsyra*) och omröres med ett glasrör eller lerpipskaft (icke metal); dock frånwändes ansigtet, till förekommande, att de i mängd från blanningen uppstigande ångor icke inandas och orsaka åtminstone en enwis hosta. Man bör derföre straxt lemna stället och tillsluta dörren. Alla andra öpningar måste ock förut wäl tillstängas. Efter ett halft dygn öpnar man å nyo rummet, hwilket då såsom hälsosam boning kan mottaga sina inhyses djur.
För mera säkerhet kan rökningen en eller annan gång ytterligare förnyas. Men som aktsamhet likwäl fordras wid werkställandet, är bäst att owana personer rådföra sig med dem som dertill äga handlag, och må hända insigter.
*) Saltsyra förenad med Brunsten (ungefär som 4 mot 1) lemnar ock ett godt rökningsämne.
Ovanstående text representerar en exakt avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1816 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 18-20 Mars 2011. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a svårtolkad text.