Almanach 1757 Til STOCKHOLMS Horizont

Almanach För Året Efter wår Frälsares Christi födelse, 1757. Til STOCKHOLMS Horizont, Eller 59 grad. 20 min. Pole-högd och 2 tids min. Meridian skilnad Öster om Upsala Observatorium;

Efter Hans Kongl. Maj:ts nådigste stadgande Utgifwen Af Dess Wetenskaps Academie.

Stockholm, Tryckt hos LARS SALVIUS.

Exemplaret säljes häftat och skurit för 9 öre Kop:mt..

Konungahuset	2
Förmörkelser, Tecknens Bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
Herr Archiatern ROSéNS underrättelse om lättaste sättet at igenomgå Kopporna.	28
1757 Års Marknader, Uti Swea och Götha Riken, samt Finland	37
Posternas Afgång ifrån Stockholm, jämte Bref=Taxan	43
Posternas Ankomst til Stockholm	46
Kungörelse ang. priset på almanackor	48
Förteckning över försäljningsställen	48

Herr Archiatern ROSéNS underrättelse om lättaste sättet at igenomgå Kopporna.

Som Tabell-werket wisar, at Koppor äro en ibland de mäst dödande sjukdomar, hwilka således äro största skulden til wår med skjäl öfwerklagade folkbrist, wil jag denna gången gifwa til känna, huruledes man kan, genom Guds nåd och tjenliga medel, så laga, att få skola dö deraf.

Kopporna fås på flera sätt: det är angeläget att weta, wid hwilketdera är minsta äfwentyr och lifsfara. At fly undan, och laga det smittan ej råkar en, wore wäl det allrabästa. Men den ena människan behöfwer den andra. Wi råkas på Torg, i Kyrkor och annorstädes. Wåra barn, som nyss dödt i Koppor, begrafwas i Kyrkan. Wi gå eller stå på deras grifter. Wi andas den luft, som är blandad med kopp=ångan: hundar och andra creatur föra den från hus til hus. I så måtto kan man med skäl säga, at Koppor äro för allmänheten en oundwikelig sjukdom. Komme wälsignelse öfwer den, som emot deras gift kan upfinna et motgift!

Framledne D:r Boerhaave mente, at han af spitsglas och qwicksilfwer skulle kunna tilreda et medel, hwarmed sjelfwa Koppgiftet skulle kunna destrueras. Förmodeligen lärer det ock en och annan gång slagit wäl an för honom, men ändteligen flera anstälde försök gjordt saken i dess sinne owiss, emedan han annars, såsom en grund=ärlig man, hade före sin död gjordt et så stort påfund allmänt bekant.

Samma store man mente ock, at han på et annat sätt skulle kunna hos hwar och en qwäfwa denna sjukdomen i sin första början, eller innan Kopporna skulle komma at slå ut. Han ansåg Koppor för en inflammations Feber, och hwar Koppa för en Böld. Således mente han, at om inflammations Febern genast genom starka åderlåtningar, clystirer, tilräckelig drick, bad, swalt rum och kylande medel skulle kunna dämpas, skulle inga små bölder eller Koppor blifwa utaf. För honom sjelf lyckades detta ofta. Med samma framgång fölgdes och denna metod af De la Mettrie, (om man annars skall kunna tro en afsagd fiende af all både Religion och morale, på sin ord). Den upriktige och trowärde D:r Cleghorn nyttjade samma methode, i hopp at rädda deras lif, som år 1746 angrepos af de faseliga Kopporna, som då grafferade på Minorea: några blefwo och dymedelst hulpne, och hos 3 a 4 kom det ej til något utslag, men oaktadt han med all mögelig flit nyttjade alt det, som i inflammations Febrar plägar hjälpa, måste dock de flästa ömkeligen sätta lifwet til.

Bättre hafwer det lyckats för gemene man i hertigdömet Wallis, i Sachsen, ja hos oss i Öster och Wästergiötland, hwarest de länge haft den wanan, at kiöpa Koppor (Se Almanachan för 1756 Stock. horizont), men som de ej förstådt at förut wäl preparera kroppen, innan smittan aplicerades, skulle man snart tro, at detta sättet at ympa ej kan altid wara tilförlåteligit.

Den gamle Gudfruktige Doctor Lobb gick in uti bägge Prof. Boerhaaves ideér, och mente sig uti den så kallade AEthiops mineralis hafwa funnit et medel, som antingen förmådde ändra Koppgiftets natur, eller så förtunna det redan med bloden förenade giftet, at det icke skulle behöfwa stanna i hullet och formera Koppor, utan kunna med lätthet dunsta ut: fördenskull lät han, enär någon farsot af Koppor gick, den som anlitte honom, hwar morgon och afton taga in nu nämde aethiops mineralis blandadt med litet Swafwelblomma, och i öfrigt hålla god diaet. Han försäkrar at åtskillige, som ej kunnat undgå at wara hos dem som lågo i koppor, härigenom sluppit at den gången blifwa smittade, och om några blifwit smittade, hafwa de fått goda koppor. Han går så långt, at han med samma pulver, trägnare ingifwit, menat sig kunna qwäfwa Kopp febren i första stadio, och så ändra den smittade bloden, at Koppgiftet ej kan häfta, utan dels utdunsta, dels gå bort med watnet. Detta senare bestyrker han dock ej med några rön.

At bruka aethiops mineralis til 6, 10, 20, el: 30 gran, 2 gånger om dagen, alt som ens ålder är, håller jag före at wara godt, men derwid äro 3 olägenheter. I:o hafwer et barn swårt wid at taga in det, så framt det ej blandas med honung. 2:o Om den som will nytta det, är benägen til löst lif, så går aethiops hel och hållen sin wäg med excrementerna, och i den händelsen kommer intet deraf in til blodet, fölgakteligen kan den intet hålla ute Koppgiftet eller hindra dess wärkan. 3:o är man åter mycket benägen til att hafwa hårdt lif, så kan detta pulwret, som erfarenheten wisat, lätt bringa en i Salivation. Detta kan dock förekommas, om aethiops förenas med något, som förer lindrigt af, och med litet campher. I anledning häraf ser man at Herr Bellofts Piller skulle äfwen wara ett godt praeservative.

Framledne biskopen uti Irland Herr Berkleij tillägger Tjärwattnet bland annan nytta äfwen den, at hålla Kopporna från en, eller åtminstone at göra dem lindriga. Så snart Koppor begynna at gå, dricker man deraf, alt som åren äro til, et större eller mindre spits=glas hwar morgon och afton, så länge, till dess man antingen får Kopporna, eller farsoten afstannat. Han påstår ock. at det med nytta brukas under sjelfwa Sjukdomen.

Detta är et medel, som alltid kan fås, och kostar ingen ting, fördenskull borde allmogen låta sina Barn, som ej haft Kopporna, genast dricka det på åfwannämde sätt, så snart farsoten på deras ort begynner, till dess den igen afstannat. Det wore för widlöftigt at anföra alla de rön, som några Engelsmän uptecknat, hwilka wisa, at Tjärwatten eger en sådan kraft. Jag will allenast nämna et, som D:r Cantwell anförer. Uti ett hus i Skottland wore 4 Barn. Ett af dem fick Kopporna. Fadren lät ympa dem på 2, men lät det fjerde dricka Tjärwattn: alla 4 barnen lågo i samma rum. De 3 ginge wäl igenom Kopporna, men den fjerde, som drack Tjärwattnet, blef ej smittad. Fadren lät ympa honom, och åter dricka Tjärwattnet. Han fick ändock inga Koppor. Twenne månader derefter lät han å nyo ympa honom, men ej dricka Tjärwattn. Då fick Barnet ändteligen Koppor, men så lindriga, at det föga kunde anses för sjukt. Tjärwattnet tilredes af 3 stop watten och 3 quarter god Tjära, som röres wäl tillsammans med en sked eller spada i 3 eller 4 minuter. När kärillet sedan stådt i 48 timmar, och Tjäran hunnu sjunka, häller man af det klara wattnet, och öser det på Bouteiller. Detta är genomskinande som hwitt Spanskt win, och har en syrlig smak, hwilken blifwer starkare, om man låter litet af wattnet dunsta ut. och då gör det viol-syrupen röd, och fräser med lutsalt. Det består af en fin olja, som medelst den lilla syran hålles uplöst uti wattn, och är således en fin såpa, hwilken eger en lösande kraft, och tillika förmår at stå emot röta.

År 1744, då swåra koppor gingo i Upsala, begynnte jag at låta barn taga in et slags Praeserverande Piller, och hade den lyckan at se, huruledes ofta de, som brukade dem, antingen ej finge kopporna, eller ock ganska lindrigt. Med samma förmon hafwa de sedermera öfwer alt i Riket blifwit brukade, och hafwer jag än ej hördt at de slagit felt, enär barnens föräldrar sjelfwe sedt at de blifwit riktigt intagne.

De göras på följande sätt: Rc. Calomel. rite. pp.t. gr. Xij. Camphorae gr. Viij Extract. Aloes gr. Xij. Gumm. Gvajaci gr. Xvj. M.f.a.l. Pilulae pond. gr. ij. foliis). obducend. Dr. Sr. Praeserverande Piller. Dosis deraf utrönes lätt på hwar och en, och är den lagom, som skaffar 2 eller 3 öpningar. Et barn om 2 år tager 3 piller. Et om 3 år tager 4. Et om 5 år tager 6 stycken. Men är barnet öfwer 7 eller 8 år, får det dock ej taga mer än 7 piller; skulle den dosis ej förmå skaffa öpning, så försätter jag hwar dosis af Pillerna med et eller 2 gran Resina Jalappae, som förut wäl rifwes med mandlar. Dessa Piller tagas in 2 gånger i weckan, til exempel hwar Söndags och Onsdags afton, och gjöra då sin werkan om Måndags och Torsdags förmiddagen. Under den tiden de brukas ätes ej salt mat, och allenast om middagarna kött.

Man må gå ute i luften , så mycket man will, de 2 dagarna dock undantagne, på hwilka Pillerna göra sin werkan. Enär man wet at kopporna äro uti ens grannskap, eller någon i huset redan fådt dem, eller man ej kan undgå at se dem, som gå i hus der koppor äro, då låter man barnen begynna med dem, och fortfara til dess farsoten antingen stannat af, eller man anars wet, at smittan ej kan råka det. Hörer man innan dess up med Pillerna, så är det enderas skuld om Kopporna ej blifwa af god art.

Man bör aldrig taga dem ifrån Apotheket en stor myckenhet i sender, ty camphern flyger lätt bårt, hos hwilken mästa förmögenheten är at hålla kopporna ifrån en, derföre tar ej smittan på, om Koppwahr blandas med Camphert och Pomada, men lemnas Camphern ute, så kunna Koppor ympas när salfwan wäl gnides i hullet på något ställe af kroppen. At Calomelas uplöser Bloden, men i synnerhet sega wätskor, är allmänt erkändt.

At den håller bårt koppor, kan lätt slutas af det rön som jag anfördt i Kongl. Wetenskaps Academiens handlingar för år 1751. p.32 och således måste desse Piller hafwa i anseende til Koppor mer werkan, än et ordinairt laxer-medel. Ja, jag är wiss på, at hwart och et barn, som annars är friskt, skal få goda Koppor, om det I:o brukar Pillerna i 4 weckor. 2:o under den tiden ej äter mycket födande mat, och litet kött. 3:o derpå går til någon som hafwer Koppor, och så snart det sjuknar 4:o åter laxerar med Pillerna, samt tillåter at man 5: får genast med en nål eller lancette lindrigt på åtskilliga ställen rista i skinet här och der på armar och ben. Detta sidsta är så mycket nödigare, som wi se, at när någon , då Kopporna skola slå ut råkar af en händelse at rifwa sig med en nål, så komma ganska många Koppor ut på bägge sidorna om rispan. Lika så slå de mäst ut der ympningen skedt. Dessutan wet jag et Barn, som af en otålig mor fick en stark risbadstuga dagen förän kopporna slogo ut, hwilken hade den goda werkan, at det feck allenast en enda koppa i ansigtet, men ganska många omkring risstrimmorna. Således äro nämnde ristningar i skinnet det bästa medlet, hwarigenom ansigtet kan räddas.

Uti Norrland brukar man at hänga litet Moschus på barn, i hopp at dymedelst kunna förekomma kopporna, när de grassera. Härom hafwer jag än ej tilräckelig erfarenhet. Om Koppor komma af Infecter, skulle detta tyckas gå an, men Chinesernas ena sätt att ympa Koppor (ty de ympa på flere sätt) strider något häremot. De taga et gran Moschus, och lägga deromkring 2 stora eller 4 små Kopprufwer. Detta wicklas in i litet bomull och stoppas in i näsan.

Andra bruka at bära qwicksilfwer på sig, och söka dymedelst at bewara sig för Koppor. H. Belloste berättar, at en hög Fru bar det på sig öfwer 50 år, och hade då passerat 80 år utan att få Koppor. H. Belloste sjelf bar det i sådan afsigt ständigt på sig, och hade på sit 70 år än ej fådt kopporna. Han menar, at qwicksilfret formerar en ånga omkring kroppen, den infecterna sky, ty han ansåg dem för orsak både til koppor, Pest och annat utslag. At qwicksilfwer werkeligen gifwer en ånga från sig är mycket troligt, ty om man midt uti et fat lägger litet deraf, och sedermera en metmask, skal man straxt få se, huru han lika som plågas och drager sig undan åt brädden på fatet, det längsta han kan. I fall sådana medel ej skulle mycket gagna, kunna de dock aldrig skada. De sätta mångens sinne i ro, som lefwer i dagelig fruktan, och göra åtminstone i så måtte gagn.

Continuation följer uti Götheborgs Allmanach.

Ovanstående text är en manuell avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1757 till Stockholms horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 19 December 2024. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

---

Format: Sedes, 16:o, ca 10 x 8,5 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 9 öre Kopparmynt eller 3 öre Silvermynt. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1753-1777.

Varianter:

Övrigt: Prisuppgiften 9 öre Kopparmynt anges även nederst på sista sidan.