Vanliga almanackan 1991

Titel

VANLIGA ALMANACKAN FÖR ÅRET EFTER FRÄLSARENS KRISTI FÖDELSE 1991 till

a ) STOCKHOLMS HORISONT vid 59 grad. 21 min. polhöjd och 12 tidsmin. 14 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian.

b ) GÖTEBORGS HORISONT vid 57 grad. 42 min. polhöjd och 12 tidsmin. 9 tidssek. väster om Sveriges tidsmeridian.

c ) LUNDS HORISONT vid 55 grad. 42 min. polhöjd och 7 tidsmin. 15 tidssek. väster om Sveriges tidsmeridian.

d ) LULEÅ HORISONT vid 65 grad. 35 min. polhöjd och 28 tidsmin. 37 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian.

UTGIVEN AV ESSELTE ALMANACKSFÖRLAG UNDER MEDVERKAN AV STOCKHOLMS OBSERVATORIUM

Finns även till…[här anges att almanackor även finns till de övriga tre horisonterna utöver den aktuella horisontupplagan].

För ytterligare astronomiska uppgifter och särskilt utrymme för väderleksanteckningar, se Den Svenska Almanackan (nr 3000).

Uppgifterna i almanackans textdel avser förhållandena den 1 mars 1990 om ej något annat angives.

Innehållsförteckning

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Årsöversikt 1991 & 1992 (främre omslagets insida)
Tideräkning2
Förklaringar till kalendariet2
Planeternas gång på stjärnhimlen4
Månadskalendarium med solens, månens och planeternas upp- och nedgång6
Vår plats i universum*30
Översikt över planetsystemet32
Förmörkelser32
Solens upp – och nedgång vid fem horisonter33
Nå´t om NOT och mest om SEST34
Riksarkivet – historiens skattkammare och rådgivare åt myndigheter37
Sveriges konungahus42
Stift och biskopar44
Landshövdingar, län och residensstäder44
Länens areal och folkmängd45
Sveriges kommuner46
Statistiska uppgifter om Sverige50
Första hjälpen61
Viktigare lagändringar 1 juli 1989 och 1 januari 199062
Flaggning, Allmänna flaggdagar 1991, Rörliga helgdagar64
Namnsdagsregister (bakre omslagets insida)
*) Finns ej i Luleå, istället tabeller över Solens upp- och nedgång i Härnösand och Kiruna.

Uppsats

Nå´t om NOT och mest om SEST

av Aage Sandqvist

År 1989 upphävde Påven en dom över Galileo Galilei som den katolska inkvisitionen på sextonhundratalet hade utfärdat i ett förtvivlat försök att få jorden att stå stilla i centrum av världsalltet. Den katolska kyrkan har numera äntligen accepterat att Galileo faktiskt hade rätt när han påstod att det är jorden som rör sig kring solen och inte tvärtom. Bättre sent än aldrig kan man ju tycka! Att Galileo hade fått en så god insikt i de faktiska förhållandena i vårt solsystem kan han tacka en holländsk uppfinning för, nämligen teleskopet som då var en stor nyhet. Med detta instrument, som han riktade mot himlen, upptäckte han bl. a. ett solsystem i miniatyr, dvs. Jupiters månsystem, där han kunde följa månarnas rörelser kring planeten.


Riksarkivet – historiens skattkammare och rådgivare åt myndigheter

av Kari Tarkiainen

  • Ett fäste i graniten
  • Riksarkivets användarservice
  • Tillsynsverksamhet hos myndigheterna
  • Historiens skattkammare

Ovan anges uppsatsens ev. rubriker och underrubriker. Om inga sådana finns visas istället en kort inledning av texten. Uppsatsen publicerades i Vanliga Almanackan för 1991 till Stockholms, Göteborgs, Lunds och Luleå horisont.

Övrigt

Omslag: Boktr. omslag med lingonkrans tryckt i rött och grönt på gultonat papper. Kransen tecknad av Werner Sundblad.

Format: A6, 14,8 x 10,5 cm.
Bindning: Klammerhäftad
Antal sidor: 64

Pris: 9,50 SEK (åhlens, tryckt prisuppgift på almanackans baksida); 8,60 SEK (åhlens, tryckt prisuppgift på almanackans baksida); 8,50 SEK (KF, prislapp på almanackans baksida). Uppgifterna utgör här exempel på det ordinarie försäljningspriset för den häftade upplagan.

Varianter:

Övrigt:

1 reaktion på ”Vanliga almanackan 1991”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *