Vanliga almanackan 2000

VANLIGA ALMANACKAN FÖR SKOTTÅRET EFTER FRÄLSARENS KRISTI FÖDELSE 2000 till följande horisonter

LUND vid 55 grad. 42 min. polhöjd och 7 tidsmin. 15 tidssek. väster om Sveriges tidsmeridian.

GÖTEBORG vid 57 grad. 42 min. polhöjd och 12 tidsmin. 9 tidssek. väster om Sveriges tidsmeridian.

STOCKHOLM vid 59 grad. 21 min. polhöjd och 12 tidsmin. 14 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian.

ÖSTERSUND vid 63 grad. 11 min. polhöjd och 1 tidsmin. 25 tidssek. väster om Sveriges tidsmeridian.

LULEÅ vid 65 grad. 35 min. polhöjd och 28 tidsmin. 37 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian.

KIRUNA vid 67 grad. 51 min. polhöjd och 20 tidsmin. 57 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian.

Denna almanacka finns också i punktskrift för synskadade. Den beställs från Enter Hjälpmedel, tel. 08-39 92 00, adr. 122 88 Enskede.

Uppgifterna i almanackans textdel avser förhållandena den 1 mars 1999 om ej något annat angives.

Almanacksförlaget Box 1375, 171 27 Solna
Tryckt på Svanmärkt papper, Kymprint, 70g.
Kalendern framtagen under medverkan av STOCKHOLMS OBSERVATORIUM

Årsöversikt 2000 & 2001 (främre omslagets insida)
Tideräkning	2
Förklaringar till kalendariet	2
Planeternas gång på stjärnhimlen 2000	4
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång	6
Översikt över planetsystemet	54
Förmörkelser	54
Planeternas utseende från jorden 2000	55
Adjö universum, vi ses kanske igen	57
Statistiska centralbyrån	59
Sveriges konungahus	62
Stift och biskopar	64
Län, residensstäder och landshövdingar	64
Sveriges kommuner	65
Statistiska uppgifter om Sverige	69
Namnsdagsregister	78
Flaggning, Allmänna flaggdagar 2000, Rörliga helgdagar	80
Annons (bakre omslagets insida)

Adjö universum, vi ses kanske igen

av Aage Sandqvist

Redan i början av 1930-talet märkte astronomerna att det inte längre gick att bedriva seriösa astronomiska observationer från gamla Stockholms Observatorium på Observatoriekullen i centrala Stockholm. Det hade man kunnat göra sedan 1753, när observatoriet invigdes, men människans behov att fördriva nattens mörker i sina stora städer hade lett till så mycket gatubelysning att himlen hade fått ett ljussken som aldrig försvann. I staden försvagades möjligheterna att se stjärnorna på himlen, Vintergatan kunde endast ses på landet och stadsmänniskan förlorade därmed kontakten med de urgamla stjärnbilderna. Astronomerna fick anpassa sig och flytta om de ville fortsätta att bedriva astronomiska observationer. Med hjälp av en generös donation på en miljon kronor (som senare höjdes med 300 000 kronor) från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse byggdes och invigdes år 1931 Nordeuropas största observatorium långt borta från den ljusa stadskärnan, nämligen på det 55 meter höga Karlsbaderberget i Saltsjöbaden.

Statistiska centralbyrån – skiljer myt från verklighet

av Per-Åke Bladh

Sverige har en lång tradition av att föra statistik. Efter de stora nordiska krigen i 1700-talets början behövde riksdagen och ämbetsverken bland annat få kunskap om landets finanser och folkmängd. Riksdagen beslutade 1746 att inrätta ett Tabellverk. Dess uppgift var att sammanställa uppgifterna som prästerna sedan slutet på 1600-talet var skyldiga att föra över sina församlingsmedlemmar.

De första sammanställningarna över Sveriges folkmängd som Tabellverket presenterade år 1749 var hemligstämplade. Befolkningen i Sverige var mindre än förväntat. Landet var för glest befolkat med hänsyn till den stora ytan. Den uppgiften skulle ju Sveriges fiender kunna utnyttja, så därför förblev den en statshemlighet.

---

Ovan anges rubriker, författare samt ev. underrubriker alternativt en kortare inledning av texten. Uppsatserna publicerades i Vanliga Almanackan 2000.

Omslag: Boktr. omslag med lingonkrans tryckt i rött och grönt på gultonat papper. Kransen tecknad av Werner Sundblad.

Format: A6, 14,8 x 10,5 cm.
Bindning: Klammerhäftad
Antal sidor: 80

Pris: 16 SEK (Studentbokhandeln, prislapp på almanackans baksida). Uppgifterna utgör här exempel på det ordinarie försäljningspriset för den häftade upplagan.

Varianter:

Övrigt: