Almanach 1800 Til STOCKHOLMS Horizont

Almanach För Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1800. Til STOCKHOLMS Horizont, belägen wid 59 grad. 20 ^1/2 min. Pol=högd.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande utgifwen Af Dess Wetenskaps=Academie.

STOCKHOLM, Tryckt hos JOHAN PEHR LINDH.

Ex. säljes häft. och skurit för 1 s. 4 r. kopp. sl. eller R:g:m.

Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
Planeternas gång och lysande, År 1800	28
1800 Års Marknader, Uti Swea och Götha Riken, samt Finland	30
Nyttan af wilda Träd och Busk=arter	37
STOCKHOLMS Post=Taxa	45
Kungörelse ang. priset på almanackor	48
Förteckning över försäljningsställen	48

Nyttan af wilda Träd och Busk=arter.

(Fortsättning ifrån 1797 års Alman.)

Berberis. (Berberis vulgaris.)
En likså nyttig som bekant Buskwäxt, som wild eller planterad ärnår en tämmelig högd, och rotar sig starkt genom sine både innan och utan gule rötter. Så wäl för de tidige blommorne som de röda bären planteras Buskar häraf på passande ställe i Trägården, äfwen kunna sådane häckar anläggas som göra god nytta. Af bären, som kunna syltas med socker, prässas saften som kan wäl brukas til Punsch i ställe för den af Citroner, Wore äfwen säkrare at bruka på Apotheken än Citronsaft i bouteiller. Där bären i mängd ärhållas, kan också Bränwin af dem brännas. Med tilsatt Alun, får man af Saften en högröd liqueur, duglig til bläck. Watten kokat på bladen fäster wacklande tänder. Barken af roten infunderad i hwitt win, purgerar;  och med den samma färga Pollacharne Läder gult, tjenar äfwen wid Saffians beredning; kokad i watten eller lut, får Trä som dermed anstrykes, en skön gul färg och glans. Träet kan brukas til inlagde Snickare=arbeten.

Brakwed. (Rhamnus Frangula.)
Förekommer i större och mindre buskform på lågländta skuggrika ställen. Getter älska bladen häraf, som äfwen sägas öka mjölken hos Kor, och blommorne äro angenäme för Bien. Med bären färgas Ylletyger gröna, som förut med Björklöf fått en gröngul färg. De ge ock en Olja som kan brännas. Den yttre barken är mörkt askegrå med små hwita punkter; den inre gul och kärnan rödaktig och på gamlare stammar starkröd. Färska barken färgar gult med watten, men med lut, brunt. Barken af roten är säkert medel för Boskaps=obstruction, äfwen godt purger=medel i wattusot. Bären purgera också. Det mörkröda af Trä=ämnet kan brukas til inläggning, men färgen utblekes med tiden. Brakweds=kol äro de tjenligaste till Krut=beredning för deras lätthet, hwarföre Tyskarne kalla det Pulwerholz. 

Caprifolium. (Lonicera Periclymenum.)
Förekommer wild i Skåne och Bohus Län där det kallas Matleds=Trä. Den införes ofta i Trägårdarne, hwarest den fortplantas genom afläggningar, samt låter wäl skära sig – til en wacker beklädning af wäggar, murar och staquet. Blommorne lukta förträffeligen om aftnarne. Infusion på stjelkarne är blodrenande och urindrifwande, och de söta bären purgera.

En. (Juniperus Communis.)
Den allmännaste buske i wåra skogar; wäxer från qwarters högd til flere alnar, som likwäl händer sällan. Enbusken är ständigt grön, kådfull och blommar på samma tid som Häggen. Bären ätas af Kramsfoglar och annan Skogsfogel, och anwändes äfwen till Öl, Dricka, Mos, Rökwerk, Bränwin och Olja. Rikbär, eller de sammanwikte blad=knopparne i ändan af grenarne, åstadkommas af en liten  gen fluga, som om sommaren utkläckes. Trä ämnet är hårdt och waraktigt till gärdsel, kärl, skedar; Barken kan tjena til rep. Kolen underhålla länge elden och lukta wäl. Sandarae Gummi samlas i Italien och Spanien emellan Trädens bark. Hos oss tages det i myrstackarne, och liknar Mastix i egenskaper. 

Fläder. (Sambucus nigra.)
Busken finnes ofta planterad i Trägårdar wid murar, häckar och andre ställen. Har – en beswärande stark lukt, hwarföre man ej bör wälja dess skugga. Bären döda Höns och Blommorne Påf=foglar; men deremot tjena de förre kokade til Mos såsom swettdrifwande, och blommorne såsom Thee druckne för samma ändamål; äfwen utwärtes såsom fördelande brukade. Träet, som är hårdt, segt och gult, men utan kärna, är dugligt til smärre arbeten som dosor, kammar, m. m Den unga barken afförer starkt, likaså bären. De sednare färga Linne brunt. 

Get=Appel. Wal=Björk. (Rhamnus Catharcticus.)
Förträffelig busk=art til höga Trägårds=häckar som kunna skäras. Barken färgar gult, och torkad, något brunt. De omogne bären ge en saffransgul färg; men af de mognes saft blandad med uplöst Alun tilredes Saftgrönt i Frankrike. Om hösten färga bären rödbrunt. En Syrup tilredes af bären som purgerar lindrigt. Men decoct af barken gör upkastning. Träet som tar polure, duger til inläggning.

Grå=Wide. (Salix cinerea.)
Wäxer särdeles på lågländta skuggrika ställen, och som dess grenar äro långe och smidige, brukas de i Småland til korgar, Lie=band och dylikt.

Haftorn. (Hippophaë rhamnoides.)
En taggig buske, som på sandige och öpna ställen kan wäl anwändas til häckar, som äga et friskt och wackert utseende. Bären, som mogna om hösten, äro guldgule, färga gult och ha en sträf sur smak. Fiskare på Åland bruka saften til en icke obehagelig fisk=sauce.

Hagtorn. (Crataegus Oxyacantha.)
En stor buske ,med taggige grenar, särdeles passande til häckar, som kunna putsas. Ingen af de inhemske trifwes bättre, äfwen på de för stormar mäst utsatte ställen, än denna. Bären förtäras af foglar och kunna också där de äro ymnige, samlas til swinföda. I Sweiß brygges dricka af dem. Trä=ämnet, wäl kändt för sin styrka, seghet och waraktighet ger goda käppar, passar äfwen til qwarnhjul, hammare= och yxeskaft m. m.

Hallon.
Brombär. (Rubus fruticosus.)
Förekommer wid steniga hafsstränder, och bör i anseende til sin egenskap at krypa och utbreda sig, ej planteras i Trägård. Bären äro mycket syrlige, af hwilkas saft et win kan ärhållas genom jäsning. Genom torkning af mogna bären, fås et pulver som blandat med win, ger en god ättika. I Provence betjenar man sig af den rödaktiga saften, at ge färg åt hwit Muscat och det röda Toulonska winet. Watten afkokt på de späda qwistarne passar til gurgling i hals=sjukor. 

Björn=Hallon. (Rubus caefius.)
Wäxer på skuggige buskrike ställen. Bären äro blåswarta, och ge åt rödt win en angenäm smak.

Allmänne Hallon. (Rubus idaeus.)
Fortplantas äfwen i Trägårdar. men böra så planteras, at de ej genom sina widtlöpande rottskott förderfwa alla andra wäxter. Bären som äro kylande och upfriskande, ätas rå eller insyltas. Et angenämt starkt win fås också af dem genom gäsning. Brännewin kan också af dem distilleras. Killingar förtära gerna de späda Hallon=bladen.

Hassel. (Corylus Avellana.)
Eller allmänna Nötbusken som wäxer från en half aln til trädshögd. Den trifwes på de magraste ställen, och blommar nästan först af alla inhemska buskar. Grenar och qwistar duga til fisk=spön, ärt=ris, tunneband och sil=korgar. Roten ger ofta en god masur til wackra Snickare=arbeten. För Målare och Guldsmeder äfwen som Bildt=huggare äro kolen tjenlige. Frukten eller Nötterne ätas rå, då de mognat, och eftersökas begärligt af Möss, Ikornar och Nötskrikor. Af en större mängd kan olja prässas så god som mandel=olja. 

Hålsbär. (Viburnum opulus.)
Trifwes på skuggrike sidländte ställen och wäxer ofta til 9 a 10 alnar. Af qwistarne göras goda pipskaft, som blifwa genom bruket alt mjukare. I Norrige förfärdigas wäfskedar af träet. Foglarne älska bären och duga således til fogelfångst. I Trägårdar finnes en prydlig förändring häraf, kallad Snöbolle=busken, som får aldrig bär, utan et slags dubbla blommor som sitta i klotform tilsammans. Denna art fortplantas genom afläggningar.

Idegran eller Barrlind. (Taxus baceata.)
Beständig grön buske, utwald til häckar och trifwes bäst wid hafskusterne. Den kan ock updrifwas til högt träd. Träet är hårdt, tar snart glans, ådrigt, mörkt och passande till axlar, bågar, kannor, skedar, bord, stola . Swart betadt, liknar det Ebenholz. Blad och qwistar böra ej förtäras af kreaturen, emedan Hästar dö däraf. Bären torde också innehålla något skadeligt. (Patr. Sälsk. Journ. 1789. Dec.)

Jolster. (Salix Pentandra.)
Wäxer på sidländte ställen. Dess sega grenar anwändas i Skåne til bindande af halm=taken; och kallas där Röd=Wigra. Träet sprakar i elden mera än Gran. Af Frö=dunet har man i senare tider förfärdigat nästan bomullslike tyger, wadd, strumpor, mössor, lampwekar, m. m. I Skåne färgas gult med bladen. 

Korg=Pil. (Salix viminalis.)
Låter wäl fortplanta sig på fuktiga ställen, wid dammar, bäckar, m. m. och wäxer hastigt och högt, och kunna äfwen löfsalar af dess smidiga grenar formeras. Til häck updragen afhåller den ganska wäl häftiga windar. Grenarne kunna nyttjas til större korgar och träkärl=band. Det wore önskeligt om denna buske blefwe mera allmänt planterad på lands=bygden.  (Forts. e. a. g.)

---

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för år 1800 till Stockholms Horisont samt även i almanackorna för år 1804 till Göteborgs och Lunds horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 11 December 2023. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Format: Sedes, 16:o, ca 10 x 8,5 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 1 Skilling 4 runstycken Banko i slantar eller i Riksgälds=Sedlar. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1798-1804.

Varianter:

Övrigt: Uppsatsen i almanackan utgör del tre publicerad i almanackor till Stockholms horisont 1796, 1797 och 1800, denna serie publicerades sedan från början igen i almanackorna till Göteborgs och Lunds Horisont 1800, 1802 och 1804. Uppsatsen i denna upplagan är alltså densamma i 1804 års almanackor till Göteborg och Lund. Titelsida med illustration av månförmörkelsen den 2 Oktober.