Almanach 1804 Till STOCKHOLMS Horizont

Almanach För Skott=Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1804. Till STOCKHOLMS Horizont, belägen wid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhögd.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande utgifwen Af Dess Wetenskaps=Academie.

STOCKHOLM, Tryckt hos JOHAN PEHR LINDH.

Exempl. säljes häft. och skurit för 1 Skill. 4 r. Banco.

Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
Planeternas Gång och Lysande år 1804	28
STOCKHOLMS Post=Taxa	29
Underrättelser utur Kongl. Post=Ordningarne	32
1804 Års Fri=Marknader, Uti Swea och Götha Riken, samt Finland	33
Tafla (hur man ställer klockan efter solens och månens medelpunkt i horisonten)	39
Taflan 1, som wisar, hwad Dalrar Kopparmynt göra i Riksdalrar, Skillingar och Runstycken	40
Taflan 2, som wisar hwad Riksdaler och Skillingar göra i Daler och Öre Kopparmynt	42
Utdrag af flere Beskrifningar om Lin *)	43
Kungörelse ang. priset på almanackor	48
Förteckning över försäljningsställen	48
Tafla, som wisar huru Riksgälds=Sedlarne Realiseras til Banko	49
Tafla, som wisar Bankomyntets förhållande till Riksgälds=Sedlarne	52

Utdrag af flere Beskrifningar om Lin *)

Sandjord, Mo, Ör, Grundjord, Dy= och Myrjord duger inte för Linet, icke heller Lättmylla, utan enast Swartmylla blandad med Lera hälst den grofwa och pipiga, som har Blå=Lera till grund. Landet bör inta åt Söder eller Syd=Ost, för att icke wara blottställdt för de hårdaste wädren. Men det bör icke wara öppen Trädesåker, icke heller Nygödd, som befrämjar ogräs. Nyplöjde Swalar eller Lindor och tufwiga Ängswallar äro de förnämsta och plöjningen bör göras lagom djup, kanske om Hösten, men är bäst för sådden om den göres om Wåren, samma dag, som sädet sker eller högst 2:ne dagar förut.

Godt Linfrö fordras och dess kännetecken äro: att det kännes halt, icke sträft eller hwasst; att ett litet fräsande höres, när det kramas; att lukten är linaktig, smaken litet bitter och sammandragande, färgen ljusbrun och glindrande, men icke swart; fröet kubbigt, icke stort, med en liten krok på lill=ändan, har 2:ne gröna kärnar, äger mycken wätska, bräster när det lägges på warm glöd, och är fritt för Någda, ogräs, som af andra kallas Böre, Will=Lin, Lindodder, Dodra, (Myagrum.)

_{’) Af Henr. Nicander, utur 1) Mag. Bromans Beskrifning, införd i Celsii Almanacka till Stockholms Horizont för åren 1733, 34 och 35. 2) Mag. Törnstens, i Almanackan till Stockholms Horizont för åren 1767, 68, 69, 70, 71 och 72. 3) Linmästaren Hagströms, i Patr, Sällsk. Journal för 1785 och Jan. månad.}

Linfröet skall hämtas ifrån Riga, Revel eller Danzig, icke nyttjas öfwer 4 år, och Doder=fröet skall bortsållas. Ogräsfröet kan ock skiljas från Linfröet på det sättet, att Linfröet i dråse eller hög på et gålf öfwerdrages med nåt Linnewäf. Linfröet fastnar då wid wäfwen, men ogräset bortfaller.

Såningen bör ske wharken i för torr eller sur åker, bör ske sedan frostnätterna äro förbi, när all annan Wårsäd är utsådd, i lugnt wäder, hälst glest, knapt fjärdedelen emot Kornet på lika widd, eller wid pass en kanna på en ruta af 15 goda steg i fyrkant. Frosten skadar mycket och det glestsådda blifwer groft, det tätsådda fint och lent. Sädet får icke nedköras med årder, utan endast harfwas och det flera gånger.

Om fröet gror snart, brådden uppsticker innom 6, 7, 8 dygn, flere stjälkar utskjuta från en rot, flera blommor från en knopp, ju sämre warder wäxten. Ogräset som tillika uppwäxer ska bortränsas. Linet kan risas såsom Socker=ärter efter första ränsningen, att det icke må lägga sig.

Tecken till mogningen äro: Stjälkens färg och knopparnes hornaktiga spets på ändan, men infaller regnwäder, bör bärgningen ske förut; sker bärgningen åter försent, sedan stjälken och knopparna rodna, tager Linet swårligen röta, blifwer sträft och arbetet dermed swårt. Stark mogning är nyttig för Fröet, men icke för Tågen, derföre är bäst att låta det mogna starkast, som ämnas till sådd, på det Fröets godhet må längre, eller flera år kunna bibehållas.

Orisadt Lin som lagt sig, gifwer förr tecken till mogning och bör förr uppryckas. Fruktar man för frost, bör jämwäl det omogna Linet uppryckas, ty det tål lika så litet köld som Gurkor.

Huru Linet uppryckes af åkren, bärgas och repas, behöfwer icke nämnas, knapt at Knopparne, som skola uttröskas, behöfwa kastas, sållas, torrkas, ofta omröras, rökas och ligga öfwer wintren, innan tröskningen företages. Det enda kan anföras, att det Linet, som står i hus öfwer wintren med knoppen och afrepas om wåren samt rötes i Maji, blifwer det finaste.

Sedan Repningen eller Stråkningen skedt, bindes Linet i små lika stora kärfwar. hwilka nedläggas i watten att rötas, icke uti kalk= salt= eller strömwatten, utan i dammar, gölar och kärr, i warmt och stillastående watten, häldre swafwelaktigt än vitrioliskt. Det nedsänkta Linet bör icke ligga på bara botten utan på ris eller tafwelwärke, bör äfwen betäckas med bräder eller ris och stenar, så att det icke bortflyter eller wid gäsningen, som efter 5 till 6 dygn börjar, till en del uppskjutes öfwer watten=ytan. Sker det senare, måste Linet åter nedtryckas.

Rötningen bör icke ske på torra landet, emedan Tågens seghet då skämmes; Den fordrar mycken agtsamhet och dess tid är ganska olika ifrån 8 till 18 dygn, allt efter som watnet är warmare eller kallare, Linet gröfre eller finare.

När Linet skjuter sig, det är, när stjälken wäl skiljes ifrån Tågen eller Bastet, då är Rötningen lagom, och detta måste efter 6:te dygnet dagligen samt emot slutet flera gångor om dagen utrönas med några strås gnuggning, att icke några timmars för mycken rötning må skämma Tågen. Är wäderleken sådan, att wattnet befinnes alltför kallt, bör Rötningen uppskjutas öfwer wintren till nästa sommarwärme.

När Rötningen är förbi, sköljes rent, kärfwarne afskiljas och upptagas skyndsamlingen ur wattnet, upphängas på hässjor eller gärdes=gårdar, roten uppåt och knopp=ändan nedåt. Rägnar då de första dagarna är det mycket bättre, emedan Linet deraf blifwer hwitt och förlorar så mycket förr den sura lukten; Kärfwarne pläga till den ändan af mången ibland ut= och in=wändas, för att bättre blekas; mången i Norrland låter ock till den ändan Linet utehänga på nästan hela wintren.

Sedan Linet tillräckligt torrkat under bar Himmel, torrkas det med lagom wärme widare uti Ria, Badstuga eller Pörte att det må kunna bråkas på hwad sätt som helst, antingen med klubba mot sten, med wanlig Bråk eller Linhammare.

Skäcktningen företages derefter, som fordras mer eller mindre arbete, allt efter som Rötningen blifwit för liten eller för stark, hwilket nu bäst skönjes; ty i förra fallet kunna agnarne knappt afskiljas och i det senare är Tågen för Skäcktknifwen skör.

Slutligen häcklas Linet på wanligt wis.

---

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1804 till Stockholms Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 15 December 2023. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Format: Sedes, 16:o, ca 10 x 8,5 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 1 Skilling 4 runstycken Banko i slantar eller i Riksgälds=Sedlar. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1798-1804.

Varianter: Även förekommande med priset ”1 s. 4 r. kopp. sl. eller r.g:m.”

Övrigt: Almanackan från 1804 har 2 extra blad vidhäftade. Finns även i Göteborgs och Lunds horisont. Titelsida med illustration av månförmörkelsen den 16 Januari och solförmörkelsen den 11 Februari.