Almanach 1805

Almanach För Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1805. Till

a ) STOCKHOLMS Horizont, belägen wid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhögd.

b ) GÖTHEBORGS Horizont, Eller 57 grad. 42 min. Pol=högd och 24^I/5 tids minuters Meridian-skillnad Wäster om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horizont, Eller 55 grad. 42 min. Pol=högd, och 19^23/60 tids minuters Meridian-skillnad Wäster om Stockholms Observatorium.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande utgifwen Af Dess Wetenskaps=Academie.

STOCKHOLM, Tryckt hos JOHAN PEHR LINDH.

Exempl. säljes häft. och skurit för 1 Skill. 4 r Banco. (Se övrigt för mer info om variationer i prisuppgiften)

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
Planeternas Gång och Lysande år 1805	28
STOCKHOLMS Post=Taxa // GÖTHEBORGS POST=TAXA // Posternas afgång ifrån LUND Jemte den förnyade Bref=Taxan (för respektive upplaga)	29
Underrättelser utur Kongl. Post=Ordningarne*	32
1806 Års Marknader, Uti Swea och Götha Riken, samt Finland	33
Tafla, som wisar huru Riksgälds=Sedlarne Realiseras til Banko	39
Tafla, som wisar Bankomyntets förhållande till Riksgälds=Sedlarne	42
Råd och bepröwadt medel att under wåtare årgångar genom Rök af Wäxtämnen förbättra och försäkra utsädet	43
Kungörelse ang. priset på almanackor	48
Förteckning över försäljningsställen	48

Råd och bepröwadt medel att under wåtare årgångar genom Rök af Wäxtämnen förbättra och försäkra utsädet;
af Elof Wäström.

Klen och föga för sig kommen Höstbrådd, kall Wår eller en widrig För=sommar med ymnigt rägn och kallare windar, måste åstadkomma hwad ärfarenhet om Sweriges klimat bestyrker, att Höst=säden winner en trög och sen, knappt någon rätt mognad på åkern.

Infaller starkt och flödande rägn omkring medlet af Julii månad, lägger sig Säden och beröfwas rörelsen genom windarne. Om den därigenom icke alldeles mältar, blifwer mjölet, groningens första föda, likwäl skämt äfwen som den i kornen inneslutne luften.

Rågen af ett sådant utsäde kan wäl löpa an, ty groningskraften förloras icke på åkren annorlunda än genom anskjutning, men den kommer icke längre än i et eller annat blad. Den dör ut och wår Allmoge tillräknar Mask orsaken. Alldeles sant, att nämnde härjare icke skonar swag och utdöende Höstbrådd, men rätta orsaken gömer sig i Frösädens släta beskaffenhet.

Sådan Råg fås likwäl nog allmänt. Den lade grunden till 1771 och 1783 års förfärande misswäxt. Den såddes med lika beskaffenhet förleden årgång 1799. Om icke April månads förträffeliga warma inträffat, hade alldrig med en swårare wår annat än allmän förödelse kunnat påräknas.

Besynnerligt, då älldre Hushållsskrifware intyga, huru Höstsäd, fordom icke utsåddes under wåtare årgångar utan behörig gistning eller torkning, att samma högstnödiga förwaringsmedel skall i wårt tidehwarf sättas å sido. Flere kunnige Män hafwa ömmat denna mindre kännedom eller rättare owarsamhet i wår åkerskötsel. At endast påminnelser, utan förlitlige medel, hafwa blifwit gifne och anwiste, och till de sistnämnde höra i synnerhet följande:

1:o Soltorkning. Den är ganska god, men i rägnflödande årgångar ärnås sällan någon dag med rätt werksam solwarma. Om den ärhålles, bör Säden ingalunda ligga på marken, utan täcken hängas på stolpar hälst emot en hwitlimmad wägg, hwarmedelst luft och än mera solstrålarna werka med fördubblad kraft. Qwantum kan då winnas torrt allt efter tillgång på täcken, och rörningen förrättas med beqwämlighet.

2:o Torkning på Ria. Hwilken måste icke ärkänna dess företräde för flere andre medel, och huru begärlig är icke Finnlands så kallade torra Wasa=Råg till utsäde. Men en sådan tillgång är endast de förmögnares. Wår allmoge mägtar icke hwarken att bygga Rior eller köpa ritorr Säd. Jag får jämwäl om Ritorkning ärhindra, att den ofta kan misslyckas till utsäde, dels genom illa afpassad warma, dels ännu mera genom illa wald Säd. Den duger minst i wåta år at hämta af Lerjord, och bewis skola rättnu anföras.

3:o Torkning innom hus och i Ugn. Den förra fordrar mycken både tid och wed. Den blifwer i werkan och utslaget föga tillräckelig. Den sistnämnde sämst af alla medel, dels genom wådan af lätt förbränning, dels genom det ringa qwantum, som medelst denna torkning kan winnas.

4:o Kamereraren herr Petter Wäström hyste förtroende för et nog beqwämt och lätt torkningssätt; sådant nemligen; att under omstjelpte kar eller större käril eld underhölls af hwarjehanda ämnen med inblandad Tjära eller Beck, hwaraf röken uppdrefs genom såt och laggar, ofwanliggande Säden till gagns. Jemn förbättring winnes med säkerhet genom detta medel, som medgifwer en beqwämlighet omrörning. Det bör wara godt för dem, som hafwa ondt om wed och tarfwa mindre qwantum utsäde.

5:o Torkning på Pörte eller Badstufwa. Alldeles god med rätt afpassad warma, men denne är nog grannlaga att ärhålla. Är utsädet illa waldt, winnes förbränning i mästa kornen ingen lämpelig torkning, och en sådan werkan har wår Allmoge sjelf ofta ärfarit. Den skyr fördenskull Badstufwan helt och hållet och har öfwergifwit Förfäders kunniga råd. Sår sin råa Säd i den sura jorden och lämnar utgången till hwad öde som hällst.

Då jag underställer et förbättringssätt, som jag i några och tjugo år med största framgång och fördel nyttjat, genom hwilket jag icke någonsin haft af nöden om wåren uppså et endaste stycke af höst=åkren, är ingalunda min mening, att samma medel kan endast wara mig kunnigt. Icke heller med någon företrädesrätt framför andre sätt, emedan mera kunnige och upplyste nogsamt torde hafwa et ännu bättre och beqwämligare torkningssätt bekant, utan jag får uppgifwa detta sätt såsom nyttjadt af mig. Det står i någon slags gemenskap med nyss anförde Badstufwutorkning, men hwarigenom utsädets förbättring sökes och winnes icke blott genom warma, utan fast mer genom rök af hwarjehanda nitrösa och alkaliska wäxter, som rätt straxt skola benämnas. Här får jag anföra de fördelar jag funnit med samma förbättringssätt.

1:o Att icke under detta torkningssätt någon Sädens förbränning möjeligen kan hafwa rum.

2:o Att röken af nyssnämnde Wäxter werkar till den wattenbulna Sädens förbättring på trefalldigt sätt: Först i grund af den åtföljande jämnare warman: sedan i grund af den genomträngande kraft rök i gemen tillhörer, hwilken , som nogsamt är bekant, twingar sig i hårda trädet, och här dess mera på de lösa och lifliga Sädeskornen: ändreligen i grund af rökens saltaktiga beståndspartiklar, hwilka så mycket tryggare kan påstås ingå och fästa sig med Sädeskornen, som jämwäl wåra bekanta solida pundwaror antaga smak och beskaffenhet efter de partiklar med hwilka de rökas.

3:0 Att en sålunda förbättrad Råg icke en gång i kall wäderlek legat i 72 timmar i åkern utan att synas uppe med sin bruna pigg.

(slutet nästa år.)

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1805 till Stockholms, Götheborgs och Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 05-07 Mars 2011. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Format: Sedes, 16:o, ca 11 x 9 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 1 Skilling 4 runstycken Banko. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1805-1809.

Varianter: Variationer förekommer. På sidan 44 slutar första raden ”1771” eller ”1771 och”.

Övrigt:  Variationer förekommer i prisraden för de olika upplagorna. I Stockholm ”Exempl. säljes häft. och skurit för 1 Skill. 4 r Banco., i Göteborg och Lund ”Exempl. säljes häftadt och skurit för 1 s 4 r. Bankomynt.”. Titelsida med illustration av månförmörkelsen den 15 Januari och 11 Juli.