Almanach 1807

Almanach För Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1807. Till

a ) STOCKHOLMS Horizont, belägen wid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhögd.

b ) GÖTHEBORGS Horizont, Eller 57 grad. 42 min. Polhögd och 24^I/5 tids minuters Meridian-skillnad Wäster om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horizont, Eller 55 grad. 42 min. Pol=högd, och 19^23/60 tids minuters Meridian-skillnad Wäster om Stockholms Observatorium.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande utgifwen Af Dess Wetenskaps=Academie.

STRENGNÄS, Tryckt hos Lect. ALB. JUL. SEGERSTEDT.

Exempl. säljes häft. och skurit för 1 Skill. 4 r:st B:co. (Se övrigt för mer info om variationer i prisuppgiften)

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
Planeternas Gång och Lysande år 1807	28
STOCKHOLMS Post=Taxa // GÖTHEBORGS POST=TAXA // Posternas afgång ifrån LUND Jemte den förnyade Bref=Taxan (för respektive upplaga)	29
Underrättelser utur Kongl. Post=Ordningarna*	32
1807 Års Marknader, Uti Swea och Götha Riken, samt Finland	33
Tafla, som wisar huru Riksgälds=Sedlarne Realiseras til Banko	39
Tafla, som wisar Bankomyntets förhållande till Riksgälds=Sedlarne	42
Om Brand=ax eller Sot i Hwetet	43
Kungörelse ang. priset på almanackor	48
Förteckning över försäljningsställen	48

Om Brand=ax eller Sot i Hwetet. af ISAAC AF DARELLI.

Orsaken till Brand=ax eller Sot måste wara: öfwerflödigt watten=ämne i Utsädes=kornet, hwilket bewises af följande:

1:o ty efter Riadt hwete, till utsäde, undwikes Sot med all wisshet. Likaså efter det uti Solen tillfyllest torkade.

Anmärkning. Det är lika säkert att undwika Sot efter Hwete som blifwit torkadt på Plåt eller Badstugu=lafwe, men det händer ofta att rengjord och sedan plåt=torkad säd, till betydlig del, icke gror: emedan alla de korn som förblifwit orörde inwid plåten, eller lafwen, af för hård torkning, mista sin groningskraft; men uti Rian, där Säden torkas qwarsittande i axen, bewaras kornets grodd=ända af hylsan, (agnskalen), så att den öfra delen af kornet kan till och med wara swedd, och samma korn skall likwäl icke allenast gro, utan äfwen gifwa fullgod wäxt, om kornets ömtåliga grodd=ända, som är inåt ståndet och sitter gömd ned i frö=hylsan, förblifwit oskadad.

2:o ty efter gammalt, behörigen förwaradt, Hwete, till utsäde, undwikes äfwen Sot med all wisshet.

Anmärkning. En af mina grannar förebrådde mig det jag, i en af mina små Landhushållning=skrifter, påstådt: att Sot icke åkommer efter gammalt Hwete, hwilket likwäl skall hafwa händt honom; men antingen hade hans Utsädes=Hwete legat för tjockt i Låren, så att Hwetets fugtighet icke kunnat afdunsta, eller hade läck, eller inyrd snö, i spannmåls=boden fugtat det, eller hade någon syra i åkern angripit nämde hans utsäde; hwilket han sedermera höll troligt.

Man kan icke nog anbefalla och efterse Hwet=åkerns häfd och bruk: Ler=myllan, eller den så kallade starkaste jorden, wäljes alltid fördelaktigast till Hwete: Sådan åker ligger oftast horizontelt, eller med omärklig sluttning; men om den är skålig, har breda och höga renar, eller är illa körd med ibland upplättad, ibland nedtryckt trädesstock, till ojämn fast botten som gör syra, helst efter långsam wåt wäderlek under sådden, då kornen utmjölkas, innan de utspricka till grodd, kunde derå Sot uppkomma, oaktadt tjenligaste Utsäde.

3:o ty äfwen nytt Utsäde, taget af Hwete som wuxit första året antingen af riadt eller af gammalt, och fått skylstå ett par soldagar, således efter god bergning, hyser icke öfwerflödigt wattenämne i kornen, och gifwer derföre på wäl wald och wäl brukad åker icke heller Sot.

Anmärkning. Af sådant nytt Hwete, som wuxit af gammalt, eller som wuxit af nytt riadt, blifwer oftast rikaste skörden då åkern är torr såningstiden. Det gamla Hwetet gifwer aldrig så stora ax, som det nya på lika god åker; hwarföre jag alldrig får mer än 1 högst 2 Tunnor gammalt, då jag wanligt årligen får 12 till 14 Tunnor nytt. Det nya riade gifwer rikaste skörden då åkern är wåt, eller, som det kallas, har must, sånings=tiden. Hwar landtman förstår: att icke beså åkern då den ej wäl reder sig.

4:o ty efter kalkadt nytt Hwete, wuxet andra året af nytt oriadt, blifwer mindre Sot än efter det okalkade.

Anmärkning. Kalken absorberar kornets fugtighet märkeligen; men icke tillfyllest, emedan han täpper dess porer. Jag har gifwit det råd åt Bönder i mit grannskap, att till utsäde wälja det Hwete som längst skylstått, och att sedan de tröskat och rengjort Hwetet, låta det ligga, helst i Solen, en dag med iblandad kalk, innan det utsås. Twå kappar kalk fordras till hwar Tunna Hwete. I brist af kalk nyttjas wanlig träd=aska som gör nästan samma gagn.

5:o ty efter nytt Hwete, som wuxit andra året, eller flere år å rad af nytt oriadt, blifwer säkert Sot, om åkern icke är desto mera torr Utsädestiden.

Anmärkning. En min granne hade besådt 2:ne åkrar med Hwete och höll på att under stadigt upphålls=wäder nedbruka den ena då jag kom till honom. Jag såg hans Utsäde och fann det mjukt, hwarföre jag rådde honom att lemna den andre åkern obrukad, hwilket skedde ett helt dygn. Hösten därpå roade det mig att jämte honom granska hans Hwetåkrar, och fann, till hans stora förundran, ojämförligt mindre Sot å den senare. Då jag yppade orsaken att kornen där feck någon torka på åkern innan de nedmyllades.

6:o ty efter nytt Smålhwete blifwer Sot, om också åkern är torr utsädestiden.

Anmärkning. Det Hwete som utsmålar på Logen wid aflassningen är således det otjenligaste till Utsäde; hwilket äfwen gäller i anseende till all slags Smålsäd: ty de bulna kornen sitta wid bergningen lösast i sina hylsor.

Jag känner ganska wäl, i de bästa Landthushållningsböcker, den antagna meningen om Sot wara: att det härrör af wåt wäderlek då Säden står i blomma: De ax som äro utan blommor, då de öfrige impregneras af pollen, blifwa ofruktsamma, och Auctorerne hålla före att den mjölkaktiga delen, som utgör kornets ämne, då förwandlar sig, i brist af det lifgifwande frö=mjölet, till ett swart stoft, som wi kalle Sot eller Brand. De påstå att, om Sot skulle hafwa sin orsak i Sädes=kornet, så kunde ett och samma korn icke alstra goda och förderfwade ax; hwilka likwäl på en och samma rot träffas, och att en del ax kunna finnas som hafwa friska korn jämte Sotet. Ehuru jag alldrig sett sistnämda händelse, will jag icke twifla på möjligheten. Men sådana exempel bewisa blott att uti ett och samma råa Hwetkorn kan finnas ämne både till friska och sjuka ax, till friska och sjuka korn, och motsäga alldeles icke min erfarenhet: Att Hwet=kornets torkning, antingen genom tillräcklig utdunstning, eller genom warme, förekommer all dess sjuka afföda.

Om orsaken till Sot wore werkligen den af nämde Auctorer antagna, så skulle Utsäde, af hwad beskaffenhet som helst, antingen gammalt eller nytt, torkadt eller rått, under fugtig blomnings wäderlek alltid gifwa ett lika resultat, hwilket strider mot allmänna erfarenheten; och hwarföre skulle, under en tid af några och 20 år, oaktadt det flere gånger i blomningstiden fallit långsamt rägn, som kunnat hindra befrödningen, jag alldrig efter Riadt Hwete, funnit på mina, relatift till min egendom, stora Hwetskiften ett enda Sot=ax?

För några år sedan, en wåt höst, hände att det Riade Hwetet ej räckte fyllest till fältet jag skulle beså, utan det fattades åt 2:ne fårar på sista åkern. Jag wille hafwa skiftet färdigt; men hade intet annat Hwete tröskadt än nytt, wuxet af nytt, efter gammalt, och samma sort som det Riade; och, emedan blott en sånings=skeppa full behöfdes, togs den af dråsen genast till nämde fårar, hwilka blefwo hösten därpå de enda på hela gärdet, som gåfwo Sotax, till märkligt bewis: att samma åker, med lika jordmån och lika bruk, har af det Riade rent, och af det Oriade Sotfullt Hwete.

Brand=ax förekomma wäl oftast i Hwetet, men finndom äfwen i annan oriad Säd. Sistledne höst blef jag dem warse, till stor myckenhet, på en af min grannes wäl häfdade åker. Orsaken, jämte den rägnaktiga sånings=tiden, befanns wara: att han haft sitt wackra Utsädes=korn liggande i en djup, trång och betäckt ståndlår.

Några åkrar dem jag fick wid ett jordbyte hade nästan beständigt, då de warit i Säde, gifwit sotig skörd. Bonden som hade ägt dem, warnade mig i synnerhet för att beså dem med Hwete. De lågo sankt; men sedan jag starkt uppgräfwit dikena, i synnerhet backdiket, som skiljde dem från ett högt berg, och genom ett förborgadt käll=såg gjort en djup stengraf ända till afloppet, så hafwa samma åkrar nu gifwit 2:ne skördar ypperligaste Hwete.

Jag kunde anföra flere händelser, som skulle bestyrka omöjligheten att få Sot af Riadt eller godt gammalt Hwete till Utsäde på en ifrån syra befriad åker: men Bönderna i min ort känna det nu allmänt och så derföre icke annat Hwete, i brist af Riadt, än gammalt eller det som första året wuxit af gammalt: och andras erfarenhet skall bäst besanna min egen: samt ytterligare befästa den slutsats: att i Hwet=kornet öfwerflödigt watten=ämne, förorsakadt antingen af kornets bulning förrän det sås, eller af kornets utmjölkning i åkern sedan det blifwit sådt, och förrän det hunnit utspricka till grodd, åstadkommer denna swamp eller sjukdom, Sot.

Af denna Theori, så wäl som af erfarenheten, bewises äfwen att ingen slags Sädens stöpning förekommer Sot. Jag har därmed gjort några försök, hwilka ej förtjena att nämnas. I England, där ett ganska fugtigt klimat gör att Hwetet sällan, wid bergning och sådd, får tillräcklig torka, och således wanligen beswäras af Sot, hafwa mångfalldiga noggranna försök blifwit gjorde i hopp att förekomma det, genom Utsädets stöpning med gödsel=watten jämte Kalk, Aska, Sot, Dufträck, Sallaka, Saltpetter, Blod, Urin, Arsenik upplöst i watten m. m. Men dessa försök hafwa bewisat att Sädens stöpning ingalunda förekommer Sot, icke eller åstadkommer någon större fruktbarhet; och är jag förundrad att så stora Landthushållare icke längesedan följt en alldeles motsatt wäg.

Sotigt Hwete skall förlora i sin qvantitet, men icke i sin qvalitet, då det en eller 2:ne gångor wäl twättas i rent watten, sedan omröres ett par minuter, och slutligen torkas, i ugnen, på Järn=pannor.

---

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1807 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 16-17 Mars 2014. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Format: Sedes, 16:o, ca 11 x 9 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 1 Skilling 4 runstycken Banko. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1805-1809.

Varianter: Tryckbortfall kan förekomma i Lund på titelsidan ”ALB. UL. SEGERSTEDT”.

Övrigt:  Variationer förekommer i prisraden för de olika upplagorna. I Stockholm och Göteborg ”Exempl. säljes häft. och skurit för 1 Skill. 4 r:st B:co., i Lund ”Exempl. säljes häftadt och skurit för 1 s. 4 r:st B:mt.”.