Almanach 1812

Almanach För Skott=Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1812. Till

a ) STOCKHOLMS Horizont, belägen wid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhögd.

b ) GÖTHEBORGS Horizont, Eller 57 grad. 42 min. Polhögd och 24^I/5 tids minuters Meridian-skillnad Wäster om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horizont, Eller 55 grad. 42 min. Pol=högd, och 19^23/60 tids minuters Meridian-skillnad Wäster om Stockholms Observatorium.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande utgifwen Af Dess Wetenskaps=Academie.

STRENGNÄS, Tryckt hos Lect. ALB. JUL. SEGERSTEDT.

Exempl. säljes häft. och skurit för Twå Skill. Banco. (Se övrigt för mer info om variationer i prisuppgiften)

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
Planeternas Gång och Lysande År 1812	28
STOCKHOLMS Post=Taxa // GÖTHEBORGS POST=TAXA // Posternas afgång ifrån LUND Jemte den förnyade Bref=Taxan (för respektive upplaga)	29
Underrättelser utur Kongl. Post=Ordningarne*	32
1812 Års Marknader, Uti Swea och Götha Riken	33
Tafla, som wisar huru Riksgälds=Sedlar realiseras til Banco	38
Tafla, som wisar Bankomyntets förhållande till Riksgälds=Sedlarne	41
Beskrifning af Saltpeters Tillwerkning både wid Större och Mindre Werk	42
Kungörelse ang. priset på almanackor	48
Förteckning över försäljningsställen	48

Beskrifning af Saltpeters Tillwerkning både wid Större och Mindre Werk, af CHRIST. A. KÖHLER.

(Fortsättning från år 1811).

Anmärkningar:

Om man wid saltpetersjudningen förmärker mycken sälta, som ofta händer, i synnerhet på de orter, der kreaturen dricka saltsjöwatten, och wisar sig på hinnan af söar och krämper, liksom påströdde gryn, hwilka wäl genast afskummas, men mycket salt är ännu qwar, så anställer man saltwäxter på twänne sätt: Man låter krämpen stå i pannan tils saltet lupit ann, som sker strax medan krämpen är warm, och fäster sig wid bråddar, sidor och i botten, och, så snart saltpetern börjar wisa den minsta wäxt, som ej sker fört än krämpen swalnas, så öser man genast up saltpeterluten o andra käril til wäxt, och renar pannan ifrån det qwarblefne saltet, eller ock öser man up krämpen warm i tinor och kar, och låter först saltet der utwäxa, hwarefter twänne karlar emot hwarannan fatta i karet och stjelpa saltpeterluten derutur uti andra kar til at wäxa, hwarigenom man blifwer, i det mästa, saltet qwitt, och hwad af saltet kan wara qwar, frånskiljes genom saltpeterns luttring och stadnar sluteligen i öfwerblifwande moderlut.

Efter flere krämpningar och luttringar blifwer således moderluten ganska sältig, oren och odugelig; men renas återigen til nytt bruk om man låter den omlaka eller rinna genom ett nytt jordkar, betäckt med en tum tjockt släckt kalk eller aska.

Råkar man åter ut för den flygtiga och lätta orenligheten, som hwarken skummar sig eller sjunker, utan häfwer och pöser, så, efter tagen krämp, slår man strax pannan full med källwatten och kokar up henne, släcker sedan elden, samt öfwer hela pannan sållar aska och kalk, och låter stå at sjunka, hwarefter saltpeterluten warsamt öses up ur pannan, som derefter rengöres, och nyssnämnde renade lut återtappas i pannan, at å nyo omkokas och krämpas, hwarigenom krämpen blifwer ren til wäxt.

Om Saltpeter tilwerkning med mindre Werk.

Detta werkställes ock lätteligen, allenast man noga i akt tager samma proportioner, som wid de nyss beskrefne större skedt: Man tager de störste kar, baljor, såar eller tunnor, ju flere des häldre man kan få, och sedan förr beskrifna roste blifwit lagd i bottnarne, fyllas alla med den bästa och rikaste saltpeterjord, hwarå slås så mycket watten, som jorden insuger, hwilket aftappas och kallas laklut; men i anseende til kokkärilens mindre rum, til besparing af både wed och tid, ock at ej så mycket watten må behöfwa afdunstas, bör denna laklut ytterligare 2 a 3 gånger löpa igenom ny saltpeterjord, hwilken dock emellan hwarje gång förut med litet watten anfuktas innan lakluten å nyo för andra eller tredje gången påslås; hwarigenom ärhåller man tre gånger starkare laklut än wanligt, så att 20 såar, ämbar eller antagne mått äro tilräckelige at ihopkoka til 6 mått, som kallas första söen.

Twänne dylika söar kokas ytterligare, och desse trenne söar ihopkokas på fört beskrifne sätt til wanlig krämp och saltpeterwäxt. Til denna kokning kan nyttjas kittel, bryggpanna eller en stor gryta, och kokningen sker uti brygghus eller annnan stugespis med sakta och jemn eld, och noga i akt tagande af koknings och proberings=processen, likasom wid större tilwerkning nämndt är. Härigenom kan en hwar sjelf snart förskaffa sig, utom sit årliga saltpeter behof, äfwen några lispund derutöfwer.

Om Saltpeterns Luttring.

Dertil åtgår icke mycken wed, ej eller tid. Saltpetern kan uplösas på en timme samt luttras och torkas på 2 högst 3 dagar, hwarföre en hwar torde låta sig angelägit wara, at sjelf luttra sin Saltpeter, sjelf få se afgången och begagna öfwerblifwande moderlut, samt sluteligen wara befriad för alla afdrag wid Lefwereringen.

Luttringen kan ske både i smått och i stort, ifrån 1 lispund til och med 60 a 70 lispund på en gång, alt efter pannans storlek. Til hwart lispund Saltpeter tages tre och en fjerdedels kanna rent watten. Til exempel: 20 lispund skola luttras: dertil slås uti en kittel eller stor gryta 65 kannor watten, som upkokas, hwarefter desse 20 lispund saltpeter efter hand slås i kitteln under jemn omrörning tils alt är uplöst, då med en spetsig trädpinne, doppad i pannan, drypes några droppar på en yxägg. Om droppan stelnar och hafwer litet wätska hos sig, så är det lagom kokt, då elden genast utsläckes eller ock lyftes kitteln af elden, hwarefter all orenlighet afskummas; men om droppen är så hård at den strax torkar och smular sönder, så böra genast några kannor watten påspädas.

Efter någon afswalning uplöses denna Saltpeter uti mindre käril af kittlar, såar eller tinor til wäxt, som sker på et dygn, hwarefter luten sagta afhälles, och man låter saltpetern lutrinna, samt det orena på bottenstyckena afskrapas och det renade torkas, om sommaren i solen på luckor, prässänningar eller lakan, och om hösten eller wintern under jemn rörning uti kittel eller gryta, som står på jemn och sagta eld.

At erhålla hwit saltpeter fordras at den omluttras twänne gånger, och i sådant fall, behöfwer den, efter första luttringen, ej torkas, utan genast undergå förenämnde process. All lut man får efter hwarje luttring, omkokas tils ygäggs=profwet syns, samt åter luttras och omluttras, hwarefter en ganska whit och wacker Saltpeter erhålles, samt oarterne af salt och fetma, med mera, stadna i öfwerblifwande moderlut, hwilken med den förut nämnde odugelige moderlut kan på lika sätt genom jordkar, kalk= och aske=roste å nyo renas.

Förklaring öfwer wissa ord och uttryck:

Laklut. Kallas sådant watten, som runnit genom et eller flere jordkar.

Sö. Kallas då 60 såar eller mått laklut blifwit inkokade till 6 a 7 såar eller mått.

Moderlut. Kallas den lut, som öfwerblifwer efter wäxt af både oluttrad och luttrad saltpeter.

Krämpa. Kallas at widare koka ihop trenne söar, eller ock twänne söar med moderluten.

Krämpskum. Den orenlighet, som flyter ofwanpå då man krämper.

Taga krämp. Kallas enär inkokningen af söarne eller moderluten skedt så länge, at en blåaktig hinna wisar sig eller at en droppe deraf, fäld på yxägg, stelnar och har litet wätska hos sig, hwaraf upkommer ordet yxäggs=prof.

---

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1812 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 18 December 2023. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Format: Sedes, 16:o, ca 11 x 9 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 2 Skillingar Banko. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1810-1814.

Varianter: Variationer i trycket finns. På sidan 47 så lyder sista raden ”yxäggs=prof.” eller ”hwaraf upkommer ordet yxäggs=prof.”.

Övrigt: Variationer förekommer i prisraden för de olika upplagorna. I Stockholm och Göteborg: ”Exempl. säljes häft. och skurit för Twå Skill. Banco.” I Lunds horisont: ”Exemplaret säljes häft. och skurit för Twå Skill. B:co.” Titelsidan med illustration av månförmörkelsen den 27 Februari.