Almanach 1822

Almanach För Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1822. Till

a ) STOCKHOLMS Horizont, belägen wid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhögd.

b ) GÖTHEBORGS Horizont, Eller 57 grad. 42 min. Pol=högd och 24^I/5 tids minuters Meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horizont, Eller 55 grad. 42 min. Pol=högd, och 19^23/60 tids minuters Meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande utgifwen Af Dess Wetenskaps=Academie.

Stockholm, J. P. Lindhs Enka.

Exempl. säljes häftadt och skuret för Fyra Skill. B:ko. (Se övrigt för mer info om variationer i prisuppgiften)

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
Planeternas Gång och Lysande År 1822	28
STOCKHOLMS Post=Taxa // GÖTHEBORGS POST=TAXA // Posternas afgång ifrån LUND Jemte den förnyade Bref=Taxan (för respektive upplaga)	29
Underrättelser utur Kongl. Post=Ordningarne*	32
1822 Års Marknader, Uti Swea och Götha Riken	33
Några Erinringar wid Barns skötsel under första Lefnadsåret	39
Tabell över bewäringsskyldige	47
Kungörelse ang. priset på almanackor	48
Förteckning över försäljningsställen	48

Några Erinringar wid Barns skötsel under första Lefnadsåret.

Av: J. H. Gistrén.

Man finner mycket skrifwit om späda Barns skötsel, kanske ej nog om huru de icke böra skötas, eller om de misstag som begås wid Barns uppfödande.

Knappt har den späda warelsen sett dagsljuset innan man börjar att anse hwarje skrik för ett sjukdomstecken, och skyndar att med åtskillige läkemedel förpläga den. Första anledningen till barnets orolighet kommer af köld eller owanan wid yttre luftens intryck, hwilket, sen barnet andats ett par timmar och njutit någon yttre warme wid modrens sida, snart blir mindre känbart. Men om skriket förnyas, tror man, att det härrör af hunger och börjar snart ge barnet en sudd med uppblött bröd eller mannamos uti, eller hälla i det hafresoppa, mjölk och watten, sockerwatten eller dylikt. Blifwer barnet ändå icke roligt, eller det får af för tidig föda ref i magen, så måste strax flerahanda afförande och wäderdelande medel fram.

Modren har sällan mjölk i brösten före 4:de dygnet; således måste barnet efter naturens ordning icke behöfwa särdeles föda under de första dagarne, innan det hunnit afsätta becket. Äfwen en för tidig föda, såsom af en Amma, som genast ger ymnige di, underlåter sällan att hos barnet uppwäcka tårsk i munnen eller syra och ref i magen.

Ännu swårare felas, då man srax efter födelsen matar barnet med stadigare föda af uppblött bröd, mjölwälling och dylikt. Af sådane ämnens längre dröjande i magen uppkommer nödwändigt en frätande magsyra; magens och munnens hinnor inflameras, feber uppkommer och tårskblemmor slå ut. Fortfar detta tillstånd, ansättes barnet af colik och grundlägges en aftäring eller twinsot, utaf felande förmåga i matsmältnings=organerne att till näring bereda den för myckna eller otjenliga födan. Under ett sådant tillstånd, ehuru mycket barnet lider af födan, röjer det en ifrig hunger och magrar af ju mera det njuter. Ofta ser man här magen ofantligt swälla, medan lemmarne och ansigtet aftyna, till bewis att näringsämnet icke kunnat förwandlas som sig bör. I följden få de diarrhee af osmälte ämnen med stinkande afgångar, samt allehanda utslag, blifwa bleke och antaga en skörbjuggsart i sina wätskor, yttrande sig i stinkande urin, elak utdunstning, nedslagenhet m. m.

Hos barn råder mycken liflighet i blodets omlopp, näringens förwandling, fördelning till kroppens särskildte delar och det onyttigas eller skadligas afskiljande genom naturlige afgångar. Hwad är då naturligare, än att barnet måste aftyna under njutande af tjock föda och saknad af en näring som snart förwandlas och ersätter. Således måste, så länge barnets starkaste tillwäxt och utweckling för sig går, eller nästan hela första året hufwudsakeligen gifwas tunn föda.

Om barnet får bröstet, då går matsmältningen wäl, om ej i Ammans mjölk någon synnerlig olikhet med Modrens wätskor gör sjelfwa mjölken swårsmält, hwilket röjer sig med plåga och oro hos barnet efter hwarje diande och beswärlig smältning samt trög afgång. Men om det uppfödes wid napp, horn, eller med sked genom andre närande ämnen, böra äfwen desse wara mycket utspädde, om barnet skall frodas. Tunn korn= eller perigryns=soppa eller ock kornwatten med en sjettedel mjölk, eller mjölk utspädd med uppkokadt watten, först till hälften och sen till en tredjedel mot mjölken; äfwen ock hafresoppa eller tunn brödsoppa med litet mjölk och en gnista ingefära, äro tjenligaste näringsmedlen. Att ibland tillsätta litet köttsoppa till de förenämnde, då ej mjölk gifwes, tyckes närma födan till den blandade natur, som är qwinnomjölkens egenskap. I allmänhet tåla späda barn icke ojäsit mjöl i sin föda; men då de blifwa äldre, kunna de också få det i ölsupa. Mjölrätter ge dem mycket wäder, slem och stockningar i de delar af underlifwet som bereda näringssaften. Jag will ej tala om de få starkare barn, som uthärda med allt och äfwen frodas wid dålig föda: deras antal är dock icke stort.

Högst angeläget är, då barnet uppfödes utan bröstet, att ofta bereda ny föda, så att denna ej hinner öfwergå i jäsning innan den njutes; äfwen ock att gifwa födan ljum och med afwäxling stadigare och tunnare, sen barnet blifwit äldre och kan tåla tjockare föda. Man har ock mycket recommenderat att låta barnet njuta födan på wissa bestämda tider, med 2 a 3 timmars mellanstånd; och skulle en sådan ordning kunna wara förmånlig derigenom, att tid lemnas åt en fullkomligare matsmältning. Men om barnet ej förmår njuta mycket i sender, lider det utaf sådan återhållsamhet. Kan det åter göra starkare mål, må det utan olägenhet wänjas wid wissa måltider. När barnet uppfödes med mat, som fordrar längre tid att smälta än modersmjölken, är en sådan ordning desto angelägnare.

Wid späda Barns uppfödande förekommer näst näringen den omgifwande luftens beskaffenhet och wärmegrad. Man slutar från en äldre menniskas känsla till barnens, och tror, att då man ej har sjelf mycket warmt, skall barnet nödwändigt frysa. Men naturen har begåfwat de späda barnen med en större och lifligare process för lifswärmens utweckling, än äldre folk äga, så att deras wärme ej står i samma förhållande till deras spädhet såsom man älskar tro. Ofta har jag warit wittne till sömnlöshet, dufwenhet, sprittningar, hetta och swettning utaf rummets wärme. Den starka utwecklingen af hjernan i denna ålder, hwilken förutsätter blodets starkare ledning dit, tyckes i synnerhet af yttre wärmen blifwa beswärad, då deremot barn sofwa bättre samt blifwa muntrare och lifligare i större swala rum. Omsorgen för wärma gör ock, att man mycket fruktar för wäderwäxling, hwarigenom luften i barnkammaren ofta befinnes qwäfwande och otjenlig för andedrägten.

Fruktan för förkylning, detta så missbrukade ord, tjenar till förewändning för den älskade wärmen. Men framför elden skyr man icke förkylningen, der dock luftdraget är som starkast, under det kroppen på en sida upphettad, beredes att mottaga förkylningen på den andra. Man fruktar att låta barnet, om än aldrig så wäl klädt, andas ren luft, eller att dageligen låta det komma ut i swalare rum och än mer i öppna luften. Och om man någon gång tager det ut, sker öfwergången gemenligen plötsligt från upphettadt rum till friska luften, deraf luftens intryck ofta ger barnet någon fluss, så att man snart beslutar att aldrig mer låta det komma ur barnkammaren förrän till sommaren.

Den som skall uppfödas för wårt Climat, kan icke nog tidigt göras skicklig att uthärda köld. Att frysa är ej detsamma som att förkyla sig. Icke en gång af 10 uppkommer förkylnings=sjukdom af blott köld: den förutsätter alltid föregående upphetsning eller swettning. Det är således wärmen man bör sky och ej kölden, då man will försäkra sig för förkylning. När man tillika öfwerwäger de späda barnens högre wärmegrad af snällare lifsprocess, inser man lätt huru hos dem förkylning alstras af wärme. Häraf följer, att späda barn böra dageligen bäras ut i fria luften, då ej blåst eller starkare köld hindrar, och i detta fall ändå få wistas några stunder i swalare och större rum, samt att barnrummet bör äga snarare swal än warm temperatur. Ett barn, som tidigt wänjes wid köld, får sällan flussar, lider ej af öfwerdrifwen känslighet och af tandsprickningen, utwecklas i bättre förhållande, får gladare humeur och lifligare färg, än om det lefwer i wärme. Många sjukdomar förekommas eller göras oskadligare af wistandet i fria luften.

Klädseln är en icke mindre wigtig del af barnets behofwer och bör lämpas efter Climat och årstid. För wintern äro kläder af flanell, boy, Wingåkers=wadmal eller annat tunnt ylle, angelägne, eller ock af tjockare bomullstyg; och kläderne böra wara ledige och rymlige att wäxten och lemmarnes fria rörelse ej twingas. Armarne böra wara frie och betäckte nedom armbågen. Hufwudet betäckes med en ej alltför tunn mössa, t.ex. af flanell, dubbelt bomull eller linne; alltför tunn mössa blottställer hufwudet och den ännu icke wäl skyddade hjernan för köldens åwerkan, så wida barnet får wistas ute. Mycken anledning är ock, att för tunn betäckning af hufwudet åstadkommer benägenhet för hjernwattfoten, då deremot en tjockare mössa föranleder till utslag på hufwudswålen, som är långt mindre wådligt. När barnet har tillräckligt hår, betäckes hufwudet mindre om sommaren, och nyttjas en lätt hatt af halm eller tyg att afhålla solstrålarne.

Snygghet är ock en wigtig omständighet wid barns skötsel samt bidrager mycket till deras helsa och till utslagers förekommande. Barnet bör derföre ofta twättas med watten af den temperatur som luften i barnrummet gifwer det. Af twättning med warmt watten uppkommer efteråt känsla af rysning; huden blir ömtålig för köldens intryck, så att flussar och fråssor ofta följa derpå, då kallt watten, när kroppen dermed hastigt twättas, ger efteråt känsla af warme och förekommer de nämnde olägenheter.

Samma förhållande är med Badning. Warmt bad förswagar och gör kroppen fallen för skadligt intryck af kölden, då deremot swalt bad, eller sommarwarmt, lika med sjöwattens warme om sommaren eller nymjölkad mjölks, stärker och lifwar kroppen samt alla dess förrättningar. Alldeles kalla bad skulle få barn uthärda; men om de efter hand derwid wänjas, eller blott hastigt neddoppas och sen genast torkas och gnidas med ylle, bidrager det kraftigt till kroppens stärkande. I wårt Climat har jag funnit warma bad för friske särdeles otjenlige om wintern och ofta gifwande anledning till febrar eller andre då gångbare flussaktige sjukdomar, då de deremot under flere särskildte sjukdoms=tillfällen kunnat wara utmärkt gagnelige. Jag behöfwer ej påminna om warma bads skadlighet om sommaren, då de swala äro mycket helsosamme. Till snyggheten hörer ock ren luft i barnets rum, att alla luktande ämnen undanskaffas samt att månge personer der icke få wistas och sofwa tillsammans, ej heller wåta kläder upphängas till torkning, att rummet sopas flitigt samt fönster öppnas dageligen under städningen eller då der eldas.

Wid wården om späda barn förekommer ingenting wanligare, än den förut fattade meningen, att ett barn, för det att det är swagt, också bör anses mera sjukt eller disponerat för sjukdom än äldre personer. Intill det födes har det warit i tillfälle att bibehålla sin kropps fullkomlighet orubbad; och det bör icke heller förlora den, så framt man ej öfwerlemnar det till onaturlig behandling i anseende till föda, luft, kläder m. m.

Och om det får di sin moder och sålunda utan ombyte näras af det ämne, hwaraf det haft sin föda i moderlifwet, bör det ock fortfara att äga sin medfödda fullkomlighet. Men huru ofta ser man icke mödrar, af fruktan för sjukdom, anwända onödige läkemedel och grundlägga barnens sjuklighet, endast för det de tycka att det späda lifwet icke nog kan wårdas.

Särdeles skadar man små barn med idkeliga laxermedel om barnet icke är sjukt, utan endast saknar öppning en eller annan dag, eller ock har gröna afgångar, flyr man genast till laxermedel, då likwäl ett barn kan utan fara, då det i öfrigt är friskt, wara flere dagar förstoppadt. Likaså om ett barn någon gång har gröna afgångar, är man strax färdig att genom Barnpulwer eller Tårskmos wilja förändra det, då man likwäl ofta får finna öppningarne under laxeringen förhålla sig mera skurne och grönskande än förut utaf den utan förwandling hastigt afförda gallan. Men laxering skadar ock dymedelst; att de upplösande wätskorne, magsaften, gallan och öfrige afföras, innan de fått anwändas för matsmältningen, hwilken sedan måste blifwa så mycket ofullkomligare; och således uppkomma colik och wäderspänningar, förstoppning, samt, genom ofta upprepadt bruk af laxatiwer, magsyra, minskadt hull, oro och wantrefnad, ofta grundläggande serophler eller Engelska sjukan. Likwäl måste man icke sky för bruket af laxatiwer, då barnet är sjukt med hetta åt hufwudet och feber, wid hwilket tillfälle afförande medel utgöra de kraftigast kylande.

Min afsigt är för öwrigt icke att här ingå i säskildte tillfälligheters behandling, ty dertill fordrades större utrymme. Jag har blott welat warna för några de allmännaste missbruk wid späda barns behandling hos oss.

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1822 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 24-27 Februari 2011. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Format: Sedes, 16:o, ca 11 x 9 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 4 Skillingar Banko. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1820-1858.

Varianter: Variationer i trycket finns. På sidan 39 slutar texten ”för tidig föda” eller ”för tidig”. Olika uppgifter finns även i kommissionärslistan (med eller utan Syrén i Karlskrona).

Övrigt: Prisuppgiften i Göteborgs och Lunds horisont ”Ex. säljes häftadt och skuret för Fyra Skillingar Banko”. I Stockholm istället ”Exempl. säljes häftadt och skuret för Fyra Skill. B:ko.” Titelsidan med illustration av månförmörkelserna den 6 Februari och den 3 Augusti.