Almanach 1823

Almanach För Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1823. Till

a ) STOCKHOLMS Horizont, belägen wid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhögd.

b ) GÖTHEBORGS Horizont, Eller 57 grad. 42 min. Pol=högd och 24^I/5 tids minuters Meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horizont, Eller 55 grad. 42 min. Pol=högd, och 19^23/60 tids minuters Meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande utgifwen af Dess Wetenskaps=Academie.

Stockholm, J. P. Lindhs Enka.

Exempl. säljes häftadt och skuret för Fyra Skill. B:ko. (Se övrigt för mer info om variationer i prisuppgiften)

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
Planeternas Gång och Lysande År 1823	28
STOCKHOLMS Post=Taxa // GÖTHEBORGS POST=TAXA // Posternas afgång ifrån LUND Jemte den förnyade Bref=Taxan (för respektive upplaga)	29
Underrättelser utur Kongl. Post=Ordningarne*	32
1823 Års Marknader, Uti Swea och Götha Riken	33
Några Råd och Warningar emot de mest allmänna och skadliga Missbruk och Försummelser, som wid Hälsowården begås	39
Tabell över bewäringsskyldige	47
Kungörelse ang. priset på almanackor	48
Förteckning över försäljningsställen	48

Några Råd och Warningar emot de mest allmänna och skadliga Missbruk och Försummelser, som wid Hälsowården begås.

Av: E. C. Trafvenfelt.

En Landsfaderlig Regering, som räknar wården om undersåtarnes hälsa bland sina angelägnaste omsorger, har gifwit hälso=wården i Riket det förbättrade skick, att ingen nu mera bör kunna sakna tjenliga råd och hjelp wid inträffande sjukdoms=händelser. Men, som Allmännheten, dels af en wiss liknöjdhet och tro på ett blindt öde, dels af den allmänt rådande okunnigheten om sättet att i början igenkänna och behandla sjukdomar, jemte det enfalldigaste förtroende till otjenliga huskurer och okunniga personers biträde, ännu ofta hindras ifrån att i tid söka tjenlig bot till återwinnande af dess för egen och Statens nytta så dyrbara hälsa och krafter; så har Kongl. Maj:t funnit nödigt förordna, att uti Landsorterna Hälso=wårds Commitéer skola inrättas, genom hwilkas, på en nogare kännedom af innewånarnes hälso=tillstånd och öfriga omständigheter grundade, åtgärder sjukdomar och åkommer må kunna genast i början upptäckas, anmälas och till botande befordras, samt alla för hälsan skadeliga inflytelser, så widt ske kan, afwåndas och förekommas.

Likwäl, och som deras organisation ej så snart lärer kunna medhinnas att öfwer allt komma i werkställighet, har man ansett nödigt att meddela: Några Råd och Warningar emot de miss bruk och försummelser, som allmännast begås och är af menligt inflytande på hälsan..

Den weneriska sjukdomen, äfwen kallad Saltfluss, Sjelf-frätsår, Fransoser, elaka Sjukan m.m., är ännu, serdeles uti wissa Landsorter, mycket allmän, utgör en werkelig landsplåga och fordrar all uppmärksamhet, så wäl i anseende till swårigheten af de sjukas upptäckande i tid, som i anseende till sjukdomens smittsamhet och förstörande följder, då den får inrota sig, icke allenast för dem, som sjelfwa ådragit sig den samma, utan äfwen för deras barn och efterkommande, hwilka, om de ej ärfwa sjelfwa sjukdomen, åtminstone bekomma en swag kroppsbeskaffenhet och anlag till hwarjehanda bräckligheter. Deremot kunna desse sjukdomar uti deras början både lätt och säkert botas. Uti 1814 års Almanacha är en underrättelse införd om kännetecknen på denna sjukdom samt om nödiga försiktighetsmått till dessa sjukdomars förekommande och häfwande. Ibland dessa sednare är det i synnerhet nödigt att iakttaga:

– Att, då i frågawarande sjukdom allmännast meddelas lika oskyldigt som andra utslags och smittosamma sjukdomar, genom oförsiktighet och owarsamhet i umgänge (såsom hos Barn och gamla Personer) och till utbrott befordras af fattigdom, näringsfång, lefnadssätt, med stora omständigheter, så bör ingen af en falsk blygsel afhålla sig ifrån att, då något tecken till sådan sjukdom förmärkes, genast upptäcka sig och söka bot innan den sjuke sjelf hinner af sjukdomen blifwa förstörd eller oboteligen angripen, och innan under tiden äfwen smittan blifwit åt andra meddelad. Der Läkare icke äro att tillgå, böra de sjuka anförtro sig åt Presterskapet, som då icke lärer underlåta att widtaga tjenliga utwägar till sjukdomens snara och säkra botande.

– Att mödrar ej låta Ammor och andra främmande qwinspersoner, hwilkas hälso=tillstånd man ej så noga känner, gifwa di åt sina Barn, äfwen som att ej sjelfwa gifwa okända Barn di och sådana som medhafwas af kringwandrande okända qwinspersoner, hwarigenom ofta så wäl Barn som Mödrar blifwit smittade och sedan af dem hela hushåll.

– Att ej tjenstefolk, om hwilkas hälso=tillstånd man ej eger desto närmare kännedom, läggas flera i samma säng; att sådana ej nyttja hwars andras kläder och att Barnen ej läggas tillsammans med dem; att för öfrigt all warsamhet i umgänge iakttages, så att samma sked eller pipa icke nyttjas som andra begagnat, innan de förut blifwit wäl rengjorda, o.s.w.

– Att Föräldrar och Husbönder i synnerhet äro uppmärksamma på ungdom och tjenstefolk, när de komma ifrån Städer, Marknader och Gästgifware=gårdar, samt på främmande kringwandrande personer, samt,

– Att då i hwarje ort tillräckeliga och emot behofwet swarande anstalter äro inrättade, hwarigenom sjuka kunna kostnadsfritt blifwa botade, inga otjenliga råd sökas eller följas.

Att anförto sig till s.k. kloka Gubbar och Gummor, eller till andra okunniga personer och qwacksalfware, är högst skadligt och farligt. Om ock någon gång det onda skulle genom sådane personers åtgärder minskas eller förswinna, så återkommer det merendels swårare och så inweckladt, att det sedermera ofta icke kan utrotas förr än de sjukas hälsa och krafter äro, lika ofta af sjelfwa läkemedlen som af sjukdomen, förstörda och deras utseende wanställdt. Detta inträffar nästan alltid efter hemma hos de sjuka nyttjade merkurial=kurer, äfwen när de efter Läkares recepter företagas utan tillsyn af Läkaren, hwilken endast kan bedömma sjelfwa sjukdomens beskaffenhet och derefter afpassa kuren. Men af alla sådane kurer, är ingen som så allmänt och med så mycken fara missbrukas som Röknings=kuren.

Då Röknings=Kuren med försiktighet och urskiljning i afseende på de sjukas ålder, kropps=beskaffenhet och öfriga omständigheter företages, har den wisat bestämd nytta, hwarföre Kongl. Sundhets-Collegium anbefallt wederbörande Läkare att på Lasaretter och Kurhus efter urskiljning anwända densamma. Men då Röknings=kuren utan denna urskiljning oförsigtigt företages, – hwilket ofta är händelsen då den af okunniga och obehöriga personer anställes, – har den medfört olyckor och de swåraste olägenheter för helsa och lif, såsom: en för stark och för häftig uppwäkt spottning, som utmärglat den sjuke; föranledt sammanwäxningar af åtskilliga delar i munnen och benröta; återfall af sjukdomen eller dess urartande: lungsot, förstoppning i mjelte och lefwer, med på följande wattusot; stundom har den hastigt dödat, eller efterlemnat lamhet o.s.w. I anseende härtill, kan Allmänheten ej noga erinras om wådan af Röknings=kurens nyttjande annorlunda än på Sjukhus och under tillsyn af Läkare; äfwen som de, hwilka uti eljest god afsigt anwända den, utsätta sig för tilltal och answar om kuren misslyckas och wådeliga följder inträffa.

Men äfwen andra sjukdoms=tillfällen än de Weneriska, böra icke försummas eller öfwerlemnas till Qwacksalfwares och andra okunnige personers behandling, hwilka, utan allt redigt begrepp om sjukdomars och åkommors olika orsaker och förhållanden samt deraf nödwändigt följande olika behandlingssätt, och utan all kännedom af de botemedel de utan urskiljning anwända, genom skryt af föregifna underkurer, hemliga eller widskepliga medels anwändande, jemte alla Läkares och Läkare=åtgärders förringande, förleda och förwilla den lättrogna allmänheten, förwärra den sjukas tillstånd, eller åtminstone uppehålla och hindra honom ifrån att i tid och innan det onda hunnit antaga en swårare beskaffenhet, söka tjenliga råd och anlita tillgängeliga sjuk=inrättningar. Man bör wänta af fördomarnes skingrande genom en tilltagande upplysning, att, serdeles wid inträffande farsoter af nerv= och röt=febrar, rödsot, Barnsjukdomar och äfwen wid andra åkommor, Allmänheten mer och mer begagnar de anmaningar och råd Läkare, Presterskapet och andre kunnige och wältänkande Personer lemna, uti tid, innan sjukdomen hunnit blifwa till en obotelig grad förwärrad och den sjukes krafter medtagna.

Bensår kunna alltid uti deras början genom tjenlig behandling lätt botas; men blifwa genom qwacksalfweri långsamma och ofta oboteliga. Om dessa och andra de wanligaste utwertes kropps=åkommors behandlande med de för allmänheten tillgängeligaste medel, äro uti 1819 och 1820 årens Almanachor underrättelse införd.

Till förekommande af sjukdomars spridande är äfwen af högsta wigt, att allt som stadgas uti den på Kongl. Maj:ts Befallning af Sundhets=Collegium år 1813 af trycket utgifna och wid alla Kyrkor tillgängeliga underrättelsen om hwad som iakttagas bör wid inträffande smittosamma sjukdomar och farsoter, noga iakttages. Hwad som där förordnas rörande Liks behandlande, uppställande till åskådning och begrafwande, folksamlingar wid begrafningar, o.s.w, är, till förekommande af smittors utbredande, högst nödigt och fordrar en nogare efterlefnad än som i allmänhet iakttages. – Att skilja friska från de sjuka, att lägga dessa uti luftiga rymliga rum, och aldrig twå i samma säng, är nödwändigt till förekommande af allas nedsmittande och till winnande af de sjukas wård och snara återställande till hälsan.

Waccinationen är emot Smitt=kopporna ett så mycket mer wälgörande skyddsmedel, som skyddskopporna äro i sitt förhållande så lindriga, att de knappt kunna bära namn af sjukdom och medföra inga olägenheter och ingen fara för lifwet. Deras skyddande kraft är, genom en mångårig erfarenhet både inom Riket och i alla Werldsdelar, så tillräckeligen bestyrkt och pålitelig, att, af de många millioner, som med ägta waccin blifwit ympade, ännu aldrig någon enda sedermera bekommit werkeliga smittkoppor; hwarföre äfwen wid uppkommen koppsmitta, alla som förut warit waccinerade och rigtigt afsynta, icke fått smittan. Alla rykten om motsatsen äro derföre ogrundade; och har det wid anställd undersökning befunnits, antingen att smittkopporna endast angripit sådana förut waccinerade personer, som ej haft ägta waccin och icke blifwit i behörig tid afsynta, eller ock att det för smittkoppor ansedda utslaget warit wattn=koppor eller Swin=koppor, som stundom äro swåra och efterlemna ärr liksom smittkopporna.

Likwäl, ehuru pålitelig denna waccinationens skyddande kraft än är, och ehuru litet allmänna Smittkoppor nu för tiden äro emot förr, bör man icke göra sig säker och icke försumma att i tid och på sätt Waccinations=Reglementet af d. 6 Mars 1816 utstakar, begagna sig af, detta wälsignade skydds=medel. Endast i den mån hithörande Författningar rätteligen handhafwas, så att alla Barn inom en wiss tid af den spädare åldren blifwa waccinerade af påliteliga personer, dertill berättigade och answara för deras åtgärder derwid, kan utrotandet af de naturliga kopporna befrämjas, och allmänheten tryggas att ej mera få erfara deras rysliga härjningar.

Alla Barn böra ympas så tidigt ske kan, helst under det första halfwa lefnads=året, men alldra sist inom 2 års ålder. Då hwarje Församling har sin Waccinatör, som det åligger att wid 7 eller 9 dygnen bese de Barn han med påliteligt waccin=ämne ympat, för att utröna om waccin=kopporna warit så beskaffade som de böra och den ympade för alltid tryggad, så böra ock de ympade Barnens Föräldrar wara noga om att på utsatt tid och ställe till denna besigtning med Barnen sig inställa; och lära Waccinations=Föreståndarne hålla noga hand deröfwer, samt att alla försummelser med de utsatta böterna beläggas.

Orsakerna till att smitt=koppor ännu yppas, äro: försummelsen att låta waccinera sig, serdeles hos äldre personer, som trott sig hafwa haft smitt=koppor, samt kringstrykande personer, hwilka medföra kopp=smittade Barn. Ingen, af hwad ålder som helst, som icke med säkerhet wet sig hafwa haft smitt=kopporna, bör underlåta att, till egen och andras säkerhet, deremot skydda sig genom waccinationen; och böra Författningarna noga handhafwas rörande lösa och okända personers kringwandrande, hwarigenom äfwen den weneriska sjukdomen ofta utbredes.

Då Waccin=ämne icke erhålles af Waccin=Depoterna i orterna, kan det postfritt bekommas från Kongl. Sundhets-Collegium, som alltid dermed förses af Föreståndarne för Waccinations=Depoterna i Stockholm.

Missbruk af Bränwin och af andra Spirituösa Drycker, har wäl det största och allmännaste inflytande så wäl på sedligheten som på hälsan och menniskans hela timmeliga wäl. Derigenom föranledas nästan alla oordningar och de flesta brott. Derigenom förstöres matsmältningskraften, tärande sjukdomar uppkomma, förstoppningar uti bröstets och underlifwets innanmäten tilldanas och bereda till slag och flera andra mer och mindre snart dödeliga åkommor. Äfwen är beklageligen den oseden icke sällsynt, att den uppwäxande ungdomen under första barna=åren wänjes wid att förtära bränwin, så att Ynglingen redan wid 12 a 14 års ålder förtär en lika portion deraf, som en fullwuxen, hwilket nödwändigt skall bereda en swag kroppsbeskaffenhet och medwerka till förenämda olägenheter i förening med alla andra wäl kända olycksaliga följder af dessa warors mer eller mindre utsträckta missbruk.

Till mångfalldiga sjukdomars förekommande, en waraktig hälsas och sund konstitutions ernående och bibehållande, är nödigt att de friskas boningsrum, säng och sängkläder wädras, ren luft underhålles, samt i öfrigt renlighet och snygghet iakttages, så att ansiktet, halsen och händer dagligen rengöras och twättas samt hela kroppen tid=tals renas uti wattubad, hwilka den kalla årstiden böra wara ljumma, eller uti Badstugor.

Uti Finland och på de få ställen i Swerige, där badning och Badstugu=gång kommit i bruk, finnas icke de eljest ibland Allmogen så allmänna Skabb och Ref=orms utslag; till och med den s.k. urartade weneriska sjukdomen och saltflussen är där mindre allmän. Uti Finland besökas Badstugorna minst en gång hwarje wecka af Barn och hela hushållet. Genom imbadet och gnidningen renas huden, dess utdunstning och werksamhet uti dess förrättningar befordras och den stärkes att uthärda de mångfaldiga skadliga, men oundwikeliga, inflytelserna af lefnadssättet och klimatet. Men, då Badstugu=gång nyttjas, bör noga försigtighet iakttagas, att ej de friska handteras med samma saker som för de sjuka nyttjas, hwarigenom weneriska och andra hudsjukdomar lätt kunna spridas.

Om de missbruk och misstag, som begås wid Barns uppfödande och skötsel under det första lefnadsåret, äro uti 1822 års Almanacha underrättelse meddelad; och om den wård de under den öfriga barndomen böra erhålla, saknas icke, för de uppmärksamme, råd och anwisningar uti tillgängelige Läkare=böcker samt af kunniga och erfarna Barnmorskor och andra Personer. Då Barns dödlighet de 3 första åren är ganska stor, och då wanskötsel under denna ålder grundlägger för framtiden en swag och sjuklig kropp och deraf härrörande olyckligt och för dem sjelfwa och Samhället mindre nyttigt lif, är det önskeligt, att mera omsorg, än som i allmänhet sker, lemnades åt dessa wärnlösa spädare warelser, som, i den mån de äro ur stånd att wårda sig sjelfwa, hafwa så mycket större rätt till wård och tillsyn af andra.

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1823 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 03-06 Mars 2011. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Format: Sedes, 16:o, ca 11 x 9 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 4 Skillingar Banko. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1820-1858.

Varianter:

Övrigt: Prisuppgiften i Göteborgs och Lunds horisont ”Ex. säljes häftadt och skuret för Fyra Skillingar Banko”. I Stockholm istället ”Exempl. säljes häftadt och skuret för Fyra Skill. B:ko.” Titelsidan med illustration av månförmörkelserna den 26 Januari och den 23 Juli.