Almanach 1828

Titel

Almanach För Skott=Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1828. Till

a ) STOCKHOLMS Horizont, belägen wid 59 grad. 20 1/2 min. Polhögd.

b ) GÖTHEBORGS Horizont, Eller 57 grad. 42 min. Pol=högd och 24I/5 tids minuters Meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horizont, Eller 55 grad. 42 min. Pol=högd, och 1923/60 tids minuters Meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande utgifwen af Dess Wetenskaps=Academie.

Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.

Ex. säljes häftadt och skuret för Fyra Skillingar Banco. (Se övrigt för mer info om variationer i prisuppgiften)

Innehållsförteckning

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Konungahuset2
Förmörkelser3
Tecknens bemärkelse3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter4
Planeternas Gång och Lysande År 182828
STOCKHOLMS Post=Taxa // GÖTHEBORGS POST=TAXA // Posternas afgång ifrån LUND Jemte den förnyade Bref=Taxan (för respektive upplaga)29
Underrättelser utur Kongl. Post=Ordningarne*32
1828 Års Marknader33
Om Bränwinets förderfliga inflytande på helsa, seder och wälmåga39
Tabell över bewäringsskyldige45
Tabell som förespår Wäderleken46
Kungörelse ang. priset på almanackor47
Förteckning över försäljningsställen47
*)  I upplagan för Stockholms horisont börjar Underrättelser utur Kongl. Post=Ordningarne på sid 31. Saknas i upplagan för Lunds horisont som istället har en tabell över hur klockan ska ställas.

Uppsats

Om Bränwinets förderfliga inflytande på helsa, seder och wälmåga.

Av: Chr. Carlander.

Då Brännvin först uppfans, nyttjades det såsom Läkemedel och borde aldrig annorlunda nyttjas, ty det innehåller ingen ting, som kan tjena menniskor till födoämne såsom Öl och Win, och är det således en alldeles falsk sats, som man så ofta hörer och ser upprepas, att det är en nödwändig styrkedryck, i synnerhet i wårt kallare climat för arbetare eller emot kölden. Af historien weta wi, att wåra förfäder, som icke kände bränwin och lefde uti ett ännu kallare climat än det nu är, woro ett utmärkt starkt folk och troligen starkare, än deras efterkommande nu för tiden, och dagliga erfarenheten wisar oss, hwilka swaga warelser de äro och blifwa, som af elak wana dageligen förtära flere supar.

Man förebår wanligen, att bränwin, måttligen nyttjadt, är nyttigt och stärkande, men det är endast wanan, som kan göra dess måttliga bruk någorlunda oskadligt och då blott wid måltiderna. Igenom sin retande egenskap wäcker supen för några ögonblick en wiss liflighet i sinne och kropp, det är sant, men hwilken endast lemnar förslappning och olust efter sig. För att nu någorlunda underhålla denna liflighet, är den, som olyckligtwis söker sin wederqwickelse i bränvinet, nödsakad, att taga sup på sup hela dagen igenom, hwilket snart urartar till wana och omåttlighet, hwarigenom dess oundwikliga förderf beredes. Utan att beskrifwa det wettlösa och skamliga tillstånd, som kallas Rus, hwilket, ty wärr, allt för ofta framställer sig till hwars och ens åskådning, will man nämna blott de wanligaste försämringar i hälsotillståndet, som bränwinet åstadkommer.

Den första kroppsdel som lider, är magen, så att bränwinssuparen förlorar matlusten och matsmältningen, och kan slutligen knappt förtära någon egentlig föda, hwaraf naturligtwis följer en mer och mer tilltagande swaghet med darrning i händerna och hela kroppen. Derjämte eller derefter följa de egentliga sjukligheterna: stockningar i lefren och underlifwets öfrige inälfwor, gulsot, wattensot, ofta fallandesot och galenskap. Att således en bränwinssupare är en ömkelig, fastän knappt ömkanswärd, warelse finner hwar och en, och att han går med brådstörtande steg döden till mötes.

Det wore ändock wäl, om hans brottslighet dermed wore slut. Men hurudana Barn skall wäl en sådan förswagad, utmärglad warelse lemna efter sig? Allmän swaghet, körtelswullnader, engelska sjukan, höstsjuka, ögonsjukdomar, m. fl. äro nästan oundwikliga hos barn af sådane föräldrar, helst om desse, snart sagt från waggan gifwa barnen bränwin, hwilket man ofta får se. Att Barnen dessutom af föräldrarnes exempel förderfwas, är lätt begripligt, så att man på gästgifwaregårdar och på andra ställen får se 11 á 12 års pojkar supa lika så duktigt, som någon fullwäxt. I så beskaffade omständigheter få, beklagligen, barnen lida för Fädernas missgerningar.

Detta må wara tillräckligt, för att öfwertyga hwar och en någorlunda tänkande menniska om bränwinets skadliga inflytande på helsan. Dess förderfliga inflytande på Sederna är, om möjligt, ännu bedröfligare. Utom det, att bränwinet, genom sin retande egenskap, ger anledning och fart åt all slags osedlighet, så finner man lätt, att en menniska, som en stor del af dagen är, igenom bränwin, beröfwad sitt medwetande och sitt förnufts bruk, skall ofta kunna begå de största rysligheter, för hwilka han, såsom nykter, sjelf skulle fasa.

En högt aktad och nu mera djupt saknad Ledamot i Konungens högsta Domstol (Justitie=Rådet Torén) har uti en afhandling, tryckt 1823, kallad: Försök, att bestämma orsakerna till ökade brottmål och medlen till deras förekommande eller minskning, påtagligen och alfwarligt bewisat, att orsakerna till en ganska stor del brott igenfinnas uti bränwinets missbruk, och att deras minskning icke kan wäntas, utan Presterskapets och andra goda medborgares nitiska bemödanden, att, med underwisning och exempel, utrota detta missbruk.

Att detta rysliga förhållande ännu äger rum i wårt kära Fädernesland, intygas af de till Kongl. Sundhets Collegium inkomne officiella Handlingar. Desse wisa, att, ifrån och med 1823 till och med 1826, 1338 personer på ett wåldsamt eller onaturligt sätt aflidit, och af dessa icke mindre än 360 personer, nära 1/4 af alla olyckshändelserna, omkommit genom följderna af fylleri, antingen mördade i slagsmål under ruset eller döda af slag efter omåttligt förtärdt bränwin.

Bränwinets skadliga inflytande på ett stort antal medborgares wälmåga, eller förmögenhetens omständigheter, står i så nära samband med dess inflytande på helsa och seder, att det förra är blott en naturlig följd af det sednare.

Om en man, af hwad samhällsklass som helst, med hustru och barn, är någorlunda förmögen eller wälmående, och faller på den olyckliga wanan att supa, så är det snart förbi med förmögenheten. Dryckenskapen föder först olust, sedan oskicklighet till allt arbete; sysslan, werkstaden, jordbruket wårdslösas och försummas; husets redbarheter gå ut för bränwin, man sätter sig i skuld på skuld, och då den skall betalas, utpantas både löst och fast, så att den fordom wälmående mannen nu med hustru och barn befinner sig i största armod.

Oftanämde till Kongl. Sundhets=Collegium inkomne Handlingar förete flera exempel på Husfäder, som mördat sig sjelfwa af förtwiflan deröfwer, att de igenom bränwinssupande blifwit skuldsatta och förstört sig med hustru och barn. I hwarje blad af Post= och Inrikes Tidningen läser man om folk, i synnerhet Bönder, som blifwit satta under förmyndare, sedan de, genom oordentlig lefnad, blifwit oskicklige att sköta sin egendom. I de större städerna, och kanske äfwen i wissa orter af landsbygden, finnes en mängd arbetsfolk, som med sin goda dagspenning eller arbetsförtjenst och en ordentlig lefnad kunde med heder och tarflighet underhålla ett hushåll; men , då oftast hela arbetsförtjensten, åtminstone större delen deraf, stannar på krogen, måste hustru och barn blifwa illa både klädde och födde, och all huslig sällhet sålunda förstörd.

Då man är öfwertygad om den satsen: att hela samhällets wälstånd och trefnad beror på, eller utgöres af alla dess medlemmars; så måste hwar och en, som hyser minsta menniskokärlek och fosterlandskänsla, finna sig uppmanad, att motwerka det öfwerflödiga bruket af bränwin. Sådant kan ske genom det enskilta lifwets bemödanden. När derföre warningen är gifwen, blir det en skyldighet för Husfäder och Föräldrar, att afhålla barn före manbarhetsåren att någonsin smaka bränwin, hwilket för dem är skadligt; att hindra tjenstefolk och andra från dess omåttliga förtäring; och slutligen att sjelfwe, genom föredöme af ordning och sedlighet, wisa fördelarna af nykterhet och ett ordentligt lefnadssätt, samt afböja förderfwet af fylleriet.


Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1828 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 29-30 Mars 2014. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Övrigt


Format: Sedes, 16:o, ca 11 x 9 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 4 Skillingar Banko. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1820-1858.

Varianter:

Övrigt: Prisuppgiften i upplagan för Göteborgs horisont med siffra och stavningen Banko. d.v.s. ”4 Skillingar Banko”. I Lunds horisont ”Fyra Skillingar Banko”. Stockholm som i Lund men istället ”Banco”.

1 reaktion på ”Almanach 1828”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *