Almanach 1830

Almanach För Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1830. Till

a ) STOCKHOLMS Horizont, belägen wid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhögd.

b ) GÖTHEBORGS Horizont, Eller 57 grad. 42 min. Pol=högd och 24^I/5 tids minuters Meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horizont, Eller 55 grad. 42 min. Pol=högd, och 19^23/60 tids minuters Meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande Utgifwen af Dess Wetenskaps=Academie.

Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.

Ex. säljes häftadt och skuret för Fyra Skillingar Banco. (Se övrigt för mer info om variationer i prisuppgiften)

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
De större Planeternas Gång och Lysande År 1830	28
STOCKHOLMS Post=Taxa // GÖTHEBORGS POST=TAXA // Posternas afgång ifrån LUND Jemte den förnyade Bref=Taxan (för respektive upplaga)	29
Underrättelser utur Kongl. Post=Ordningarne*	32
1830 Års Marknader	33
Något om fiskerierna, i synnerhet sillfisket	39
Tabell över bewäringsskyldige	45
Kungörelse ang. priset på almanackor	46
Förteckning över försäljningsställen	46

Något om fiskerierna, i synnerhet sillfisket.

Då fiskerierna utgöra en wigtig del af Sweriges hushållning, böra de, likasom all annan wäl inrättad hushållning, drifwas efter en wiss plan, och denna bör stödja sig på naturwetenskapens grunder. De böra drifwas på ett sådant sätt, att de, med den möjligen största afkastning, förena den längsta waraktighet. För detta ändamål är det icke nog att nyttja de bästa fiske=redskap, och icke heller rätt, att utan urskiljning för dagen fånga allt hwad fångas kan; utan man bör, så mycket möjligt är, spara ynglet och de omogna fiskarna, så att man icke för en kommande tid förstör fisket för sig och andra. – Erfarenheten lärer, att fiskarne i allmänhet återwända årligen till de ställen, att fortplanta sig (leka), der de sjelfwe äro födde, så framt de ej bortjagas eller bortskrämmas; och man kan således i allmänhet wara säker att ett kommande år kunna fånga, hwad man ett föregående, i en trakt, sparat.

Denna regel har man wid wåra kuster icke följt: man har utan urskiljning bortfiskat så wäl ynglet som de mogna fiskarna. En naturlig följd af detta förfarande har på åtskilliga ställen redan blifwit den, att fiskerierna blifwit mer eller mindre förstörda. Detta skadliga förfarande har haft sin grund i fördomar: man har nemligen inbillat sig, att de fiskstimmar, som årligen, på bestämd tid, besöka wissa kuster, ditjagas från polar=hafwen af hwalar, hajar och andra rof=djur: man har inbillat sig, att de talrika sillstimmar, som ända till för 20 år sedan årligen infunno sig i Götheborgs= och Bohus=skärgård, och att de som ännu besöka wissa kuster af Norrige, hade sin hufwudstam under nordens polar=is, hwarifrån årligen utsändes en stor swärm att besöka de bebodda kusterna. Denna föreställning är blott en dikt. Under polar=isen finnes platt ingen sill; denna fiskart har sin största massa kring 60:de nordliga breddgraden, och sträcker sig åt sidorna till 70* och 50*; hwad som finnes utom dessa breddgrader är obetydligt. – Således hafwa ej de sillstimmar, hwilka årligen besöka wissa kuster, sin hufwudstam under nordens polar=is, de hafwa icke heller, på något annat ställe i hafwet, en gemensam hufwudstam; ty i det fallet skulle all den sill, som derifrån utginge, wara lika.

Men nu märker man tydlig olikhet emellan den sill, som årligen besöker olika kuster af nordens halfö. Norriges wårsill eller gråbens=sill wid Bergen, är olik dess sommarsill wid Nordlanden; begge sorterne äro olika wåra Swenska, och dessa äro sins emellan olika: Bohus=sillen är olik den sundska; denna är olik Kiwiks=sillen, och denna är olik strömmingen. Således är det klart att, då dessa sorter samla sig i stimmar till kusterna, de icke komma från ett och samma stammhåll i hafwet. Och då samma sort årligen infinner sig för att leka wid samma kust, är det tydligt att det är samma stimmar eller deras afkomlingar som årligen återwända dit, hwarifrån de först utgått. Härom har man dessutom handgripligt öfwertygat sig genom erfarenheten: man har på åtskilliga ställen wid lax=fiskerier i floderna, satt märke på fångade laxar och utsläppt dem, samt åter fångat dem på samma ställe följande år.

Att samma indiwider af flyttfiskar årligen återwända till samma ställe för att fortplanta sig, bewises äfwen genom jemförelsen med flyttfoglarna. Bland dessa är det ännu lättare än bland fiskarna att öfwertyga sig om sanningen deraf att samma indiwider årligen återkomma, så framt de under fortplantnings=tiden fått wara ostörda.

Då det så förhåller sig, kan man lika så wäl, genom en klok hushållning med fisket i en wiss kust=trakt, bringa det till en högre afkastning än förut, som man genom en klok hushållning med jagten i en wiss skogstrakt kan bringa den till en högre afkastning. Men å andra sidan förstör man lika säkert förr eller sednare fisket i en trakt, om man, utan urskillning, med sina nät, bortsopar ynglet och de mogna fiskarna, som man förstör jagten i en trakt, om man skjuter djuren under deras drägtighets=tillstånd, foglarna under deras lektid, och fångar hönan på äggen.

Hwarje romfisk lägger årligen, sedan han blifwit till fortplantning mogen, flera tusende romkorn. För att lägga dessa på tjenliga ställen, der de befröas af han=fiskens mjölke och derefter kunna utwecklas, uppstiga fiskarne ur djupen och samla sig i stimmar på grundarne. Af romkornen blir fisk=yngel, men ynglet kan ej fortplanta sig det första året, och hos olika fiskarter åtgår en tid af 3, 4, 5, kanske flera år, innan de äro mogna till fortplantning. Under de första åren håller sig den unga fisken mer på grundarne i grannskapet af de ställen, der han blifwit framfödd. Ju mer han utwäxer desto mer går han ut på djupet. – Fisken wäxer ännu flera år sedan han börjat fortplanta sig, och man har många exempel som bewisa att dessa djur i allmänhet kunna hinna en hög ålder.

Af allt detta följer således:

1:o Hwarje district af kusten och bankarna i hafwet, har ett wisst qwantum af fisk, som der blifwit född, som derifrån utsprider sig på djupen och som dit åter samlas på bestämd tid hwarje år för att fortplanta sig.

2:o Detta qwantum kan följaktligen, genom de fiskandes allt för stora mängd, utdödas eller, genom för mycket buller och larm under lektiden, för alltid bortskrämmas.

3:o Sedan fisket i en wiss trakt är förstördt, derigenom att fisken blifwit bortskrämd eller utfiskad, kan den endast småningom åter upphjelpas derigenom att det qwarlemnade ynglet sparas, samt får tillwäxa och utweckla sig.

4:o Bortfiskas äfwen de omogna stimmarna, genom för fina nät, händer otwifwelaktigt att man så i grund förstör fisket i en förut tilläfwentyrs fiskrik trakt, att det aldrig mer kan der återställas.

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1830 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 8 Februari 2011. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Format: Sedes, 16:o, ca 11 x 9 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 4 Skillingar Banko. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1820-1858.

Varianter:

Övrigt: Prisuppgiften i upplagan för Göteborgs horisont med siffra och stavningen Banko. d.v.s. ”4 Skillingar Banko”. I Lunds horisont ”Fyra Skillingar Banko”. Stockholm som i Lund men istället ”Banco”. Titelsida med illustration av månförmörkelsen den 2-3 September. Sista sidan i almanackan blank.