Almanach 1834

Almanach För Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1834. Till

a ) STOCKHOLMS Horizont, belägen wid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhögd.

b ) GÖTHEBORGS Horizont, Eller 57 grad. 42 min. Pol=högd och 24^I/5 tids minuters Meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horizont, Eller 55 grad. 42 min. Pol=högd, och 19^23/60 tids minuters Meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste stadgande utgifwen af Dess Wetenskaps=Academie.

Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.

Ex. säljes häftadt och skuret för 4 Skillingar B:ko. (Se övrigt för mer info om variationer i prisuppgiften)

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
De större Planeternas Gång och Lysande År 1834	28
STOCKHOLMS Post=Taxa // GÖTHEBORGS POST=TAXA // Posternas afgång ifrån LUND Jemte den förnyade Bref=Taxan (för respektive upplaga)	29
Underrättelser utur Kongl. Post=Ordningarne*	32
1834 Års Marknader	33
Förteckning på de Marknader, som hållas i Norrska till Swerige gränsande orter år 1834**	39
Råd till Landtmannen huru Potäter böra anwändas till fodring, samt huru De med fördel odlas	40
Tabell över bewäringsskyldige**	47
Kungörelse ang. priset på almanackor**	48
Förteckning över försäljningsställen**	48

Råd till Landtmannen huru Potäter böra anwändas till fodring, samt huru De med fördel odlas.

Av P. F. Wahlberg.

Knappast finnes någon allmännare och mera omtyckt rätt, både på den wälmåendes och fattiges bord, än Potäter. De spara alltid mycket af brödet, och när sädesbrist hotar med hunger, äro de den fattiges säkraste tillflykt, så mycket mer som de sällan slå fullkomligt fel, om de skötas wäl. Den som nödgas lefwa af en ringa jordrymds afkastning, bör derföre laga så, att han, till och med i de swåraste år, då potäterna gifwa som minst, likwäl skördar så mycket deraf, som erfordras för hans hushåll, äfwen i bröd. Hwad som ett godt år ger derutöfwer, kan med fördel anwändas till foder åt kreaturen.

Potäterna råa, hackade eller skurna, eller kokade som tillblandning till ett slags mäsk med agnar, slösäd, eller i dåliga sädesår, med ströfri hästgödsel, ätas begärligt af swinkreaturen. En kappe kokade och sönderstötta potäter blandas med förmån till sörp åt dragoxar. Åt kreatur som skola gödas, gifwas potäterna hellre kokade än råa. De öka wäl, såsom råa, köttet, men ännu mer mjölken, och begagnas derföre helst sådana åt kor och får, synnerligen i kalfnings= och lammningstiden. Potäterna böra då, liksom åt swinen, skäras eller hackas, ty hos kor sätta de sig annars lätt fast i halsen, då dessa sluka dem med mycken begärlighet, och fåren afnöta tänderna på dem då de äro hela, i synnerhet om de äro jordiga. Man sköljer dem derför före fodringen. Potäterna böra ej skäras eller sönderstötas förr än kort innan de skola utfodras, ty annars swartna de, och kreaturen rata dem. Det händer liksom med hästar, hwilka, innan de blifwit wane, ej wilja äta bröd, att man får lära boskapen äta potäter. Sådant sker lättast, om man i början påströr lite salt. Äro kreaturen en gång tillwanda till denna föda, älska de den öfwer måttan.

Om potäter i början gifwas i stor mängd, få kreaturen lätt magplågor deraf, emedan magen är owan wid detta foder; derföre ger man då ej mer än 1/2 kappe om dagen åt en ko, och 1/2 stop åt ett får. Om 6 till 8 dagar kan portionen småningom ökas. Med 2 kappar om dagen kan en ko, till och med utan hö, wäl födas, men om tillgång finnes, gifwes 4; för ett får är 1 stop lagom; de måste likwäl då hafwa full tillgång på halm, eller fåren på löf, hwilket foder alltid gifwes efter potäterna. Dessa delas i twenne mål, hälften hwardera gången. En kappe potäter är till foder lika god, som 4 marker hö, eller 1/2 kappe hafre. Men icke nog härmed; äfwen hästarne må förträffligt efter denna jordfrukt. Hafran kan sparas och något af brödet, om derpå är brist, eller bakas mycket potäter deruti, ty hästen kan, liksom koen, hållas wid godt hull med potäter och hackelse. Somliga hästar stå sig bättre wid kokade än wid råa potäter. – Af allt detta synes hwilken säkerhet man genom potät=odlingen winner för hela ladugården. Man behöfwer föga frukta höbrist, ja boskapen kan till och med ökas, då bete om sommaren sällan fattas, och genom flera och wäl födda kreatur erhålles mer och bättre gödsel, som åter bereder rikare skördar till belöning för den anwända mödan. Men will man wara förwisad om god afkastning af potäter, måste man förstå att rätt sköta dem. Detta sker genom följande

Odlings=arbete för Potäter.

Potäter odlas bäst och mest lönande på lös och sandig jord, men kunna äfwen wäxa på den styfwaste lera, när denna på passande sätt behandlas. Lös jord, ware sig af naturen eller arbete, är ett nödwändigt wilkor om odlingen skall lyckas. Fältet upplöjes om hösten, och plogen eller årdret drifwes derwid djupt. Följande wåren, så snart wårfloden bortgått, utköres, så wida jorden ej för föregående säde, redan blifwit gödd, helst färsk och obrunnen gödsel, som sprides på hela fältet, och skadar det ej om deruti finnes mycket halm. Fattas spillning till hela landets öfwergödsling, så gödes i fårorna, och gödseln, som i detta fall får wara brunnen, lägges öfwer potäterna i det samma de sättas; dock bör man icke göda för sparsamt, ty dålig potät=skörd är sämre för jorden än ingen. Jord= och gödsel=blandning (kompost), liksom gammal halm, kan nyttjas till gödning i fårorna, och ger mycket potäter.

– Antingen täppan arbetas med spade, eller åkern med plog, bör en full aln lemnas mellan raderne, på det en ordentlig kupning och rensning må kunna ske. I raderna läggas potäterna på ett afstånd af 9 till 12 tum, allt efter som jorden är magrare eller fetare. När potäterna läggas efter plog eller årder, böra 2:ne plogar eller årder följa efter hwarandra; den ena uppdrar fårorna, hwari potäterna läggas, den andra nedmyllar dem.

– Till sätt=potäter böra ej mycket små wäljas, ty de gifwa sällan kraftiga plantor; de största behöfwa ej heller anwändas, utan man tager helst dem som hafwa omkring twå fingers bredd i längd och tjocklek, eller till och med litet mindre. Will man nyttja de stora kunna de skäras midt uti, men detta bör ej ske förr än i detsamma de sättas.

– När potäterna äro lagde, skadar det ej om gödselhalmen sticker fram och åkern synes mycket ojemn, twertom är det sista bra. Jorden bör ligga oharfwad till dess smått ogräs börjar synas; då harfwas åkern skarpt, och betyder det intet, om en eller annan planta skulle wisa sig i jordbrynet. Harfning är nyttig mer än en gång, blott man tillser att icke plantorna skadas. – När de äro en hand höga, böra de med årder kupas första gången; skulle en och annan planta derwid betäckas, skadar det ej.

Hufwudändamålet med denna kupning är att göra jorden mellan raderna lös, samt förorsaka en rubbning deri, som hindrar henne att packa sig kring de späda potät=rötterna. Då stånden widare tillwäxa, uppkomma åter ogräsplantor mellan dem. Dessa måste med handarbete bortrensas. När potäterna andra gången kupas, göres det så, att jorden, medelst det djupare satta årdret, skjutes helt tätt intill plantorna. Denna sednare kupning bör alltid företagas förr än potäterna wisa tecken till blomning, och den är wäl förrättad, om en rygg af jorden bildas i plantraderna. På mindre täppor sker kupningen med hacka. Om man på åker brukar de stora wanliga årdren, bör oxarnas ok wara så långt, att de kunna gå i hwar sin fåra och kupa mellan sig, det will säga, oket bör hafwa 3:ne fårors bredd. Med häst sker likwäl kupningen förmånligast och lättast. Mellan potäterna får aldrig ogräs synas; jorden bör wara som en trädgårdssäng.

– Potät=kålen är nödwändig för rötterna, om dessa skola erhålla kraft, derföre bör den ej afslås förr, än frost är att befara, eller när tiden är inne att upptaga rötterna. Deremot utweckla sig dessa bättre om blommorna afbrytas. Den afslagna kålen begagnas antingen grön, eller upphänges den på gärdesgårdarne att torka, och förwaras till sörp åt korna under wintern. Både grön och torr är den mjölkgifwande. Potät=skörden bör ej senare företagas, än att man ser sig kunna sluta den innan sträng köld inträffar, ty frusna potäter äro till föga nytta, och ruttna så snart de upptina. Upptagningen sker efter omständigheterna med spade, hacka, plog eller årder, och sedan potäterna äro inbergade, upplöjes landet på hösten. Innan de winterläggas, böra de wara wäl torra, och gör det dem äfwen godt, samt lättare att bewara, om de förut fått afdunsta något. Är wädret wackert, winnes allt detta lättast då de få ligga i hög i solen bredwid det ställe der de skola förwaras. Lemnas de ute under natten, böra de om aftonen betäckas mot frost. Om tillfälle ej är att förwara potäterna i källare, läggas de i frostfria, torra sandgropar, eller i högar, hwilka först betäckas med halm, och sedan med så mycket jord, som fordras för att hindra dem frysa. Hwarje hög bör ej innehålla öfwer 8 tunnor; i större mängd ruttna de lätt.

Enkelt sätt att odla potäter på ny jord.

Ängs= hag= eller back=jord indelas i sängar af 1 1/2 alns bredd med lika stort afstånd sins emellan. Sängarne gödas, antingen med jordblandning och spillning (kompost), eller med gödsel af häst=, får= eller getter, hwarefter potäterna utläggas i tre rader på hwarje säng, en rad midt uti och de andra begge 1/4 aln från kanten. Der gödsel=tillgången är knapp, och derföre ej tillåter sängarnes öfwergödning, lägges en hand full gödsel på hwarje potät. Härefter torfskäras mellanstyckena mellan sängarna, och en torf från hwardera sidan stjelpes på sängarna, som deraf jemnt betäckas. De härefter uppwäxande potäterna genomskjuta lätt öfra torfwen, och nedtränga i den undra, så att då de skördas, hwilket sker sålunda, att den påstjelpta torfwen med spaden åter skyfflas i det rum den förr intagit, är torfwen multnad och hela fältet tjenligt till åker, eller att, efter wanlig beredning, följande året, bära antingen korn eller potäter. Rensning fordras sällan, emedan ogräs ej hinner uppkomma igenom de wanligen fem tum tjocka torfworna.

---

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1834 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 21-22 December 2023. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Format: Sedes, 16:o, ca 11 x 9 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 4 Skillingar Banko. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1820-1858.

Varianter: Upplagan till Lunds horisont förekommer både med och utan de norska marknaderna. I den senare varianten börjar då artikeln om potatis på sid 39 och slutar på sid 45. Tabell över bewäringen finns då på sid 46 och kungörelse, försäljningsställen börjar på sid 47.

Övrigt: Prisuppgiften oförkortad i upplagan för Göteborgs horisont d.v.s. ”4 Skillingar Banko”. Utan siffra samt oförkortad i upplagan för Lunds horisont d.v.s. ”Fyra Skillingar Banko”.