Almanach 1852

Almanach För Skott=Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1852. Till

a ) STOCKHOLMS Horisont, belägen wid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhöjd,

b ) GÖTHEBORGS Horisont, Eller 57 grad. 42 min. Polhöjd och 24^1/5 tids minuters Meridian=skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horisont, Eller 55 grad. 42 min. Polhöjd, och 19^23/60 tids minuters meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste stadgande, med uteslutande privilegium, utgifwen af Dess Wetenskaps=Akademi.

Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.

Ex. säljes, häftadt och skuret, för 4 Skillingar B:ko (4 Skill. B:ko i Lunds horisont)

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
De större Planeternas Gång och Lysande År 1852	28
STOCKHOLMS Post=Taxa // GÖTHEBORGS POST=TAXA // Posternas afgång ifrån LUND Jemte den förnyade Bref=Taxan (för respektive upplaga)	29
Underrättelser utur Kongl. Post=Ordningarne*	32
1852 Års Marknader	33
Förteckning på marknader, som hållas i Norge år 1852	39
Om Smörberedning	40
Tabell över bewäringsskyldige	46
Kungörelse ang. priset på almanackor	47
Förteckning över försäljningsställen	47

Om Smörberedning.

Smöret är ett ämne, på hwars godhet mångfaldiga omständigheter inwerka, och som just derföre ganska lätt kan i beredningen misslyckas och blifwa dåligt. Några underrättelser om wilkoren för beredandet af ett godt smör, torde derföre befinnas nyttiga. De äro härledda ur en mångårig erfarenhet, och kunna således anses fullt tillförlitliga.

Den föda som korna erhålla, har stort inflytande på smörets godhet. Det späda gräsbetet i början af sommaren, gifwer wisserligen ett godt smör, men af lösare beskaffenhet och mera benäget att härskna, än det som winnes längre fram på sommaren. Juli, Augusti och September månader, då gräset wunnit nödig stadga, och korna ofta erhålla bete på sädesstubb och klöfwerwallar, gifwa det bästa och fastaste smöret. Om wintren gifwer fodringen med hö, halm och säd det bästa smöret; oljkakor, samt drank och rotfrukter gifwa ett sämre smör, som icke håller sig. Morötterna anses dock göra ett undantag från de sistnämda, emedan de gifwa ett utmärkt godt smör.

Näst födan, är försigtighet och snygghet wid sjelfwa mjölkningen af stor wigt för erhållandet af godt smör. De som mjölka, böra wara försedda med ett förkläde af linne, för att dermed, innan mjölkningen sker, wäl aftorka kons jufwer. Mjölken silas i det den får rinna genom en öfwer mjölksån bunden linneduk, och skyddas både för sol och regn, emedan de werka att mjölken hastigare surna. – Samma skadliga werkan har äfwen den sqwalpning, för hwilken mjölken wanligen utsättes under hembärningen, men som lätt kan förekommas, dels derigenom att mjölksån göres smalare upptill än wid bottnen, dels äfwen genom att låta en tunn trädbricka, af nära samma widd som kärlet, flyta ofwanpå mjölken. Efter slutad mjölkning bör mjölken utan dröjsmål hällas i mjölkbunkarne, så att den så hastigt som möjligt kan komma i stillhet.

Dernäst beror mycket af mjölk=kärlens beskaffenhet. Bäst är att begagna mjölkbunkar af träd eller jernbleck. Glas= och stenkärl slås lätt sönder. Alla mjölk=kärlen böra oljemålas in= och utwändigt, hwarigenom både rengöringen blifwer lättare, och syran hindras att intränga i trädet. Inwändigt målas de helst röda (wanligen med mönja), emedan detta är en färg på hwilken orenlighet lätt märkes och således kan förekommas; färgen utwändigt beror på tycke och smak. Nymålade mjölk=kärl få dock ej begagnas, innan man med kallt watten utdragit oljesmaken. För öfrigt böra bunkarne wara 5 tum höga och omkring en aln i diameter. I mindre koladugårdar kan man begagna smärre bunkar.

Oaktadt mjölken förut blifwit silad, låter man den, wid upphällningen i bunkarne, gå genom en hårdukssikt, hwilken om wintren bör wara finare (46 á 48 rutor på en qwadrattum) och om sommaren gröfre (36 á 38 rutor). Mjölken bör, under den warma årstiden, ej stå mer än 3 tum högt i bunken, utan snarare mindre; men om wintren kan den, utan skada stå 5 tum högt. För öfrigt skola alla bunkarne stå på golfwet, men aldrig på hyllor eller öfwer hwarandra.

Mjölkrummet bör helst wara en källare, för att kunna wara kyligt om sommaren, och med ingången på norra sidan. Det bör icke wara fuktigt, samt på östra och westra sidorna försedt med luckor och fönster, som kunna öppnas för att bereda wäderwäxling, hwarwid dock starkt drag bör undwikas. Rummet bör wara högt, golfwet af sten och omärkligt sluttande. Alla illaluktande föremål måste aflägsnas ur mjölkrummet och dess grannskap, ty smöret skadas deraf.

Gräddan bör afskummas från mjölken innan denna ännu hunnit antaga den ringaste grad af syrlighet. Men om rummet icke är swalt, så surnar mjölken innan all gräddan hunnit afsättas, och man förlorar antingen i mängd eller i godhet. Derför är 10 till 16° cels. den bästa temperaturen i mjölkrummet. – Wid 14 till 16° wärma kan och bör mjölken stå 32 till 36 timmar för att fullborda gräddsättningen; wid 10 till 12° wärma, fordras dertill 44 á 48 timmar. Skumningen bör ske med en tunn, wid och flat slef af träd eller jern, och gräddan wid nedtömmandet i gräddkärlet silas genom en gröfre hårdukssikt af 22 till 24 rutor på qwadrat=tummen.

Efter gräddans afskumning tömmas mjölkbunkarne genast, och rengöras med yttersta sorgfällighet. Äro de oljmålade, så går detta lätt, men i annat fall måste bunkarne, om de äro af träd, skuras med aska eller lut emellan hwar gång de begagnas. Utan den yttersta renlighet kan ej syra i kärlen förhindras, och smöret blifwer då aldrig af utmärkt beskaffenhet. Gräddkärlet bör under den warmare årstiden stå i samma rum som mjölken, men om wintren i eldrum, som dock ej är alltför warmt. Minst 4 gånger om dagen bör gräddan wäl omröras, för att blifwa så jemn som möjligt, och den bör, innan den tjernas, alltid wara så jemntjock och flytande som en god sockersirap, samt derjemte hafwa en angenämt syrlig smak. Detta inträffar, wid medelmåttig temperatur (12 till 15°), efter 24 till 36 timmars förlopp, då gräddan genast bör tjernas. Man bör i alla fall minst tjerna 2 gånger i weckan, ty äldre grädda gifwer ej godt smör. Man iakttager att då den äldre gräddan blifwit syrlig och tjock, får ej mera någon ny grädda tillsättas. Nödgas man tjerna mycket litet grädda, kan wid tjerningen spenwarm mjölk tillsättas.

Gräddan bör, wid tjerningens början, hafwa omkring 15° wärma. Detta är det minsta om wintren; men om sommaren kan den wara ett par grader kallare. Är gräddan för kall, som synes deraf att den fradgar sig mycket, så tillsättes litet warmt watten; är den deremot för warm, i hwilket fall den jäser upp, så tillsättes kallt watten och man tjernar långsammare. Så snart man märker att gräddan skär sig, så att smörpartiklar wisa sig, tillsättes alltid något watten, om sommaren kallt, om wintren kylslaget (omkring 15°). Härmed fortfares, så länge smöret ökar sig. Will gräddan ej efter en längre stunds tjerning skära sig, så är den antingen för kall eller för warm, hwilket då afhjelpes på nyssnämde sätt.

Så snart smöret är färdigt bör det genast upptagas, och tjernmjölken uttryckes med en slef, hwarefter det lägges i kallt watten (om sommaren så kallt som möjligt)*). Sedan smöret blifwit wäl genomarbetadt med slefwen, afhälles wattnet, och smöret saltas med hwitt, rent och finkornigt (men ej pulwerformigt) salt, som förut blifwit något anfuktadt med watten. Skall smöret länge förwaras, så tillsättes 1 á 1 1/2 lod salt på hwarje skålpund smör, wid första saltningen, och ett halft lod wid inpackningen. Skall smöret anwändas såsom färskt, saltas mindre. Om wintren, eller då smöret är hwitt, brukar man att färga det med orleana eller morotsaft. Då äkta orleana både är dyr och stundom icke kan erhållas, är bäst att anwända morotsaft. Af wäl rentwättade och aftorkade morötter afriwes på ett fint rifjern, den yttre, mörkgula delen, och saften utprässas samt förwaras på buteljer i källaren. Häraf tillsättes 1 skålpund till 8 á 10 kannor grädda, straxt före tjerningen. Smöret erhåller häraf en wacker, gul färg, men ingalunda någon osmak.
__________
^{*) Egentligen bör smöret icke behandlas med slef, utan bearbetas med händerna; men då detta sätt, som alltid anwändes i Holstein och Holland, måste praktiskt inhämtas, nödgas man här förbigå detsamma.}

Efter saltningen arbetas smöret wäl, hwarefter det om sommaren bör ligga i en källare i 6 till 8 timmars tid, men om wintren i eldadt rum, blott hälften så länge. Derefter erhåller det den sista bearbetningen, och, i fall det skall längre tid förwaras, en mindre saltning, såsom nyss sades, men med torrt salt. Wid denna sista bearbetning bör smöret wara fast, och af en wacker klargul färg, samt rikt på lake, som skall sitta uti små klara perlor. Äfwen bör det hafwa en frisk och angenäm lukt, samt behagligt söt smak. Ser det talgigt eller smörjigt ut, så har det blifwit för mycket arbetadt; är deremot laken ej klar, så har man arbetat det för litet. Ju fastare smöret är under den warma årstiden, desto bättre. Löst smör håller sig icke länge godt.

Nedpackningen sker genast efter sista bearbetningen. Fjerdingen eller byttan, hwari det skall förwaras, bör wara af bok, ek eller björk (gran eller tall duga icke). Kärlet bör ett dygn förut stå fyldt med salt=lake, hwarefter det rengöres och skuras inwändigt med wått salt. Sedan inströs det med fint, renadt salt, så att det blifwer alldeles hwitt inwändigt, men ej tjockare i bottnen än på sidorna. Härefter inpackas smöret försigtigt men fast, så att inga tomrum uppkomma. Öfwerst göres ytan kullrig, beströs med något salt, och betäckes med en linneduk och ett lock, för att utestänga luft och orenligheter. Derpå lemnas smöret att stå i 6 till 8 dagar, för att sätta sig, hwarpå man borttager så mycket af kullern, att locket fullkomligt kan påläggas, sedan man förut ånyo saltat något på ytan.

Det smör man ej genast nedpackar, bör förwaras i en sluten bytta i god källare. Äfwen det packade smöret bör förwaras i en god källare, som dock ej får wara fuktig, ty då kan mögel lätt bilda sig. Derföre böra smörkärlen ej heller någonsin ställas på ett jord= eller stengolv, utan förses med underlag af läkten eller bräder. Källaren bör äfwen wara dragfri.

Man finner häraf att inga stora eller swåra anstalter erfordras för att bereda det bästa smör; men deremot äro noggrannhet, ordning och den yttersta renlighet alldeles oundgängliga wilkor för att lyckas wid tillwerkningen af denna wara.

---

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1852 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 29-30 Juli 2013. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Format: Sedes, 16:o, ca 11 x 9 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 4 Skillingar B:ko. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1820-1858.

Varianter:

Övrigt: Prisuppgiften i förkortad form i upplagan för Lunds horisont ”4 Skill. B:ko”. Titelsida med ill. av den totala månförmörkelse den 7 Januari.