Almanach 1858

Almanach För Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1858. Till

a ) STOCKHOLMS Horisont, belägen wid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhöjd,

b ) GÖTHEBORGS Horisont, Eller 57 grad. 42 min. Polhöjd och 24^1/5 tids minuters Meridian=skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horisont, Eller 55 grad. 42 min. Polhöjd och 19^23/60 tids minuters meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste stadgande, med uteslutande privilegium, utgifwen af Dess Wetenskaps=Akademi.

Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.

Ex. säljes, häftadt och skuret, för 4 Skillingar B:ko. (4 Skill. B:ko i Lunds horisont)

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
De större Planeternas Gång och Lysande År 1858	28
1858 Års Marknader	29
Förteckning på marknader, som hållas i Norrige år 1858	36
Om Luftwexling	37
Underrättelse utur Kongl. Post=Ordningarne	42
Tabell över bewäringsskyldige	46
Kungörelse ang. priset på almanackor	47
Förteckning över försäljningsställen	47

Om Luftwexling.

Av A. H. E. Fock.

Ett bland de oundgängligaste behofwen för helsa, trefnad och wälbefinnande är en tillräcklig tillgång på frisk luft. Flera dagar kunna wi möjligen uthärda utan föda, men luftens afstängande under blott en kort stund har oundwikligen döden till följd. Hwarje gång wi draga andan inströmmar i lungorna en betydlig mängd luft, och det är derföre klart, att om denna är oren eller på något sätt förskämd, så blir den lika skadlig som osunda födoämnen. Genom menniskors och djurs wistande uti luften förorenas denna ganska hastigt, och bör derföre i samma mån ombytas, om ej helsan mer eller mindre skall lida. Denna enkla sundhetsregel glömmes emellertid allt för ofta. Skaparen har omgifwit jorden med en ofantlig luftmassa, samt så ordnat, att den ständigt bibehålles, och dock hafwa wi ofta all möda ospard, för att, särdeles under den kallare årstiden, i wåra boningar förhindra allt ombyte af luft. Då orsaken härtill mest är att söka uti obekantskap med luftens beskaffenhet och werkningar, torde en kort redogörelse härför ej wara utan nytta.

---

Hela luftmassan, som till en höjd af flera mil omgifwer jorden, utgör en blandning af hufwudsakligen twenne ämnen, hwilka kemisterna benämna syre och qwäfwe. Bland dessa har syret, utgörande ungefär en femtedel af hela luftmassan, det största inflytandet inom naturens hushållning. Det har nemligen en stor benägenhet att förena sig med de flesta andra ämnen, hwilka derigenom högst betydligt förändras. Sålunda är swafwelsyra eller vitriololja en dylik förening emellan swafwel och syre, den wanliga rosten på jern en sådan emellan jernet och syre; då kol förenas med syre, uppkommer ett luftartadt ämne, som kallas kolsyra o.s.w. En annan högst märkwärdig omständighet härwid är, att så snart en dylik förening äger rum, så uppkommer wärme, och det är just på detta sätt, som wärmet i alla wåra eldstäder frambringas. Weden eller bränslet består nemligen, såsom wi wäl weta, till en stor del af kol, och dettas förbränning är icke annat än en hastig förening emellan detsamma och luftens syre, hwarwid hufwudsakligen kolsyra bildas. Samma förhållande äger rum då ett ljus brinner; de ämnen, af hwilka det förnämligast består, förena sig nemligen då med luftens syre till kolsyra och wattenånga. Förbränningens fortfarande fordrar derföre alltid, att ny luft ständigt tillströmmar. Ställes t.ex. det brinnade ljuset under en tät glaskupa, så få wi se huru lågan ganska hastigt blir matt och wacklande, samt inom kort alldeles slocknar. Orsaken härtill är lätt insedd; genom förbränningen förtäres nemligen snart syret i kupan, och denna fylles i stället dels med qwäfwe, dels med kolsyra och wattenånga, men hwilka ämen äro fullkomligt otjenliga att underhålla förbränningen. Samma iakttagelse kunna wi göra i wåra wanliga eldstäder; ju lättare och ymnigare den friska luften tillströmmar, desto lifligare blir förbränningen, hwarföre man äfwen, då mycket stark hetta skall utwecklas, ökar draget genom begagnandet af höga skorstenar eller blåsbälgar. Deremot skulle det naturligtwis ej wara möjligt, att underhålla elden med samma luft, som redan tjenat till förbränningen, och hwars syre således är åtminstone till större delen förtärdt.

Wi skola nu söka wisa att luften har ungefärligen samma inflytande på menniskans kropp. Medelst hjertat, hwilket, såsom wi weta, är i ständig rörelse, drifwes nemligen blodet från kroppens öfriga delar till lungorna samt från dessa sednare åter till kroppens särskilta delar. I lungorna kommer det i beröring med den inandade luften, hwars syre det till en del upptager, under det att andra skadliga ämnen afgifwas och utandas. Ifrån att wara brunrödt till färgen blir blodet härunder högrödt och återgår i detta tillstånd genom pulsådrorna till alla delar af kropppen, hwarifrån det återföres till lungorna för att der ånyo undergå den nyss omtalade förändringen, och detta blodets kretslopp fortgår så länge lifwet warar. Då syre sålunda oupphörligen under blodets beröring med luften upptages, måste deraf följa att en ständigt fortfarande syrsättning äger rum inom kroppens organer, och ehuru wi icke känna beskaffenheten af alla de produkter, som härwid bildas, är det dock med säkerhet kändt, att en stor del af syret åtgår för bildandet af den kolsyra, hwilken oupphörligen bortföres med luften, som wi utanda. Att öfwer allt der syrsättning äger rum wärme uppkommer, är gifwet, och är det af denna orsak som man ansett den inom kroppen försiggående syrsättningen likartad med hwad wi i dagligt tal kalla förbränning. Sjelfwa bröstkorgen åter, med derinom liggande organer, werkar såsom en blåsmachin. När wi utwidga brösthålan insuges luft, hwilken återigen utblåses när wi genom sammantryckning förminska hålans rymlighet. Af allt detta inses lätt af hwilken utomordentligt stor wigt den rena luften för oss måste wara. Om en menniska innestängdes i ett rum, till hwilket yttre luften ej hade något tillträde, så skulle hon i detta afseende komma i samma tillstånd som det nyss förut omtalade ljuset under kupan, eller som en eldstad, i hwilken man wille underhålla förbränningen med samma luft, som redan genomgått skorstenen. Hon skulle nödgas att flera gånger inandas samma luft, hwars syre efter hand blefwe förtärdt, under det att rummet i stället fylldes men en fuktig, af kolsyra och åtskilliga andra osunda ämnen förorenad luft. Då måste äfwen utwecklingen af kroppswärmen försiggå trögare och hela lifswerksamheten förswagas, hwaraf mer eller mindre hastigt, beroende på rummets storlek, döden owilkorligen skulle följa. Får deremot friska luften i tillräcklig mängd tillströmma, så fortgår lifswerksamheten i lungorna obehindradt, kroppswärmen utwecklas i behörig ordning och helsa samt liflighet både till kropp och själ, för så widt desamma bero af lufttillgången, blifwa följderna häraf.

Icke blott genom andedrägten, utan äfwen genom utdunstningen från kroppen förskämmes luften, och man har funnit, att en menniska för sitt fullkomliga wälbefinnande i detta hänseende behöfwer ej mindre än omkring 230 kubikfot eller 2,300 kannmått frisk luft i timmen. För hwarje person, som wistas i ett boningsrum, bör således 230 kubikfot frisk luft införas och lika mycket förskämd luft bortföras i timmen. Det är denna så behöfliga luftwexling, som allt för mycket försummas. Nästan endast genom otätheter i fönster och dörrar lemnas wanligen den yttre luften tillfälle att inströmma i wåra bostäder, men denna anordning är likwäl i flera afseenden ofullkomlig. Då nemligen eld brinner i spiseln eller kakelugnen, åtgår, såsom redan är nämdt, till förbränningen en betydlig mängd syre och den uppwärmda luften, innehållande de flygtiga förbränningsprodukterna, hwaraf en del bildar röken, uppstiger genom skorstenen, under det att ny luft inströmmar genom eldstadsöppningen, och måste i rummet ersättas af den, som genom fönster= och dörrspringor intränger. Utom otillräckligheten af detta luftombyte, äro de kalla luftströmmar, som sålunda uppstå, både skadliga och obehagliga. Bättre är att högst uppe i fönstren göra små luckor, hwilka efter omständigheterna kunna öppnas, då den kalla luften inströmmar, men hinner något uppwärmas innan den sänker sig och kommer i beröring med innewarande personer. Härtill fordras likwäl att rummen skola wara högre än de wanligen äro. En ännu ändamålsenligare luftwexling kan lätt åstadkommas genom att i eldstadens murmassa anbringa lodräta rör; nedre ändarne af dessa sättas i förbindelse med yttre luften, som då inströmmar igenom dem, derunder uppwärmes och genom rörens öfre ändar intränger i rummet. På detta sätt kan icke allenast en god luftwexling, utan äfwen bränslebesparing åstadkommas.

Det är förnämligast i rum, der flera personer längre tid wistas, som luftwexling är af allra högsta wigt, och huru allmänt den, det oaktadt, försummas, derom bära nästan alla bostäder, skolor, fabriker och werkstäder de tydligaste wittnesbörd. Man jemföre den uti en trång werkstad hela dagen igenom sysselsatte arbetaren med den i fria luften arbetande; den förres oftast gulbleka ansigte, sjukliga och swaga kropp wid sidan af den sednares friska, härdade och spänstiga, talar i detta afseende det mest öfwertygande språk.

---

Ovanstående text representerar en exakt avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1858 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 04-06 Augusti 2013. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a svårtolkad text.

Format: Sedes, 16:o, ca 11 x 9 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 4 Skilliingar B:ko. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1820-1858.

Varianter:

Övrigt: Prisuppgiften i förkortad form i upplagan för Lunds horisont ”4 Skill. B:ko”. I ”Underrättelse utur Kongl. Post=Ordningarne” skiljer sig innehållet åt i de olika horisontupplagorna efter punkt 9 som slutar ”Etthundra Riksdaler Banko”.