Almanach 1872

Titel

Almanach För Skottåret Efter Frälsarens Christi Födelse 1872. Till

a ) STOCKHOLMS Horizont belägen vid 59 grad. 20 1/2 min. Polhöjd.

b ) GÖTHEBORGS Horizont eller 57 grad. 42 min. Polhöjd och 241/5 tidsminuters Meridian=skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horizont eller 55 grad. 42 min. Polhöjd och 1923/60 tidsminuters Meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

Efter H. Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande, med uteslutande privilegium, utgifwen af Dess Wetenskaps=Akademi.

Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.

Ex. säljes, häftadt och skuret, för 14 öre K:mt.

Innehållsförteckning

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Konungahuset2
Förmörkelser3
Tecknens bemärkelse3
Månadskalendarium med solens, månens och planeternas upp- och nedgång4
De större Planeternas gång och lysande år 187228
1872 Års Marknader29
Förteckning på marknader, som hållas i Norge år 187234
Om de olika sätten för mjölkens behandling wid mejerihushållningen35
Tabell öfver Norska, Danska och Finska silfvermynt44
Underrättelser rörande Postförsändelsers taxering m. m.46
Kungörelse ang. priset på almanackor47
Tabell över bewäringsskyldige47
Förteckning över försäljningsställen48

Uppsats

Om de olika sätten för mjölkens behandling wid mejerihushållningen.

Av: J. Arrhenius.

Mejerihushållningen, eller beredningen af smör och ost, har under de sednaste åren med rätta tillwunnit sig en större uppmärksamhet samt en noggrannare omvårdnad uti de flesta delar af landet. En omsorgsfullare skötsel och rikligare utfodring af boskapen har framkallat en större och mera lönande afkastning af ladugårdarne samt derwid rikligare tillgång på mjölk, hwaraf helt nya förhållanden hos oss gjort sig gällande inom landtbruksekonomien. Smör och ost försäljas nu redan med fördel till utlandet, under det att för slagt afsedda gödda djur äfwen börjat winna en förmånlig afsättning till några af grannländerna.

Det är att önska och hoppas, att de framsteg, som i detta hänseende wunnits wid boskapsskötseln och mejerihushållningen, skola följas af andra, som widare betinga en fortgående utweckling af denna del af landthushållningen, och det är för att söka medwerka härtill, som man ansett sig här böra fästa uppmärksamheten på de olika sätten för mjölkens lämpliga behandling wid ordnandet af mejerihushållningen, af hwilket anordnande och rätta tillämpning den större eller mindre framgången af denna hushållning wäsendtligen betingas.

För framställningen af hwad wi här wilja meddela, nödgas wi i korthet erinra om sammansättningen och beskaffenheten af wanlig komjölk samt de förändringar densamma undergår wid dess surning.

Alla djurs mjölk består af fett, ostämne, mjölksocker, åtskilliga mineralsalter samt watten. Wattnet utgör den största mängden och stiger uti komjölk till omkring 87,0 procent, under det att de öfriga beståndsdelarne uti sådan mjölk på hundrade delar i medeltal ej innehålla mera än något öfwer 3 högst 3,8 delar fett, omkr. 4,5 ostämne, något öfwer 4 delar mjölksocker, samt wid pass 0,5 delar mineralsalter. Af dessa beståndsdelar äro ostämnet, mjölksockret och de mineraliska salterna upplösta uti mjölkens watten, hwaremot fettet finnes, i form af små kulor, fritt simmande uti mjölkmassan.

Förenämnda beståndsdelar återfinnas uti all mjölk, men de förekomma i olika mängd och förhållande uti mjölken icke allenast hos olika djurslag, utan äfven efter djur af samma slägte. Så är komjölken till halten af fett och ostämne, samt öfriga beståndsdelar, mycket olika hos olika boskapsraser, ja äfwen hos kor af samma ras, så ock hos ett och samma djur efter dess olika utfodring, olika ålder och helsotillstånd samt efter den tid som förflutit från nedkomsten med fostret. På godt bete och wid kraftig utfodring lemna djuren både mera och fetare mjölk, än på klena beten och wid swag utfodring.

Wid beredning af ost sammanlöpnar ostämnet och wasslan afskiljes. Denna består hufwudsakligen af watten och mjölksocker, hwilket sednare gifwer wasslan dess egendomliga, söta smak. I wasslan finnes qwar äfwen åtskilligt af mjölkens fett, som kan samlas och anwändas till wasslesmör.

När mjölken lemnas i stillhet, uppstiga fettkulorna till ytan af mjölken och bilda der ett mer eller mindre tjockt lager at grädde.

Så länge mjölken är fullkomligt söt, d. w. s. intilldess mjölksockret börjat omsättas till mjölksyra, försiggår grädsättningen eller gräddkulornas uppstigande mot ytan af den uppsilade mjölkmassan. Då mjölken surnar, så werkar mjölksyran att ostämnet i mjölken sammanrinner eller löpnar, hwarjemte samtidigt uti mjölkmassan utwecklas en mängd, för det obewäpnade ögat osynliga, små swampar och djur; och allt efterssom mjölken härwid blir tjockare, hindras gräddkulorna att uppkomma. Gräddsättningen aftager sålunda, i mån efter som mjölkens surning fortgår, och hos den fullkomligt surnade mjölken kan någon widare gräddsättning ej ega rum.

Gräddan å den sura mjölken ökas sålunda ej genom att mjölken efter surningen får qwarstå orörd i sitt kärl; den minskas twertom genom den mängd swampar och smådjur, som taga sin föda af densamma; men den sura grädden synes tjockare, hwilket härleder sig deraf, att den mjölk, som funnits mellan gräddkulorna, äfwen surnat samt bringat derwid sitt ostämne till löpning, hwarigenom den sura grädden, som härwid blifwit tjockare, äfwen kommer att innehålla jemte smörfettet en hel mängd ostämne, och det är denna omständighet som gör, att det synes, som erhölle man mera grädde af den sura, än af den söta mjölken.

Wid gräddans tjerning hopsamlas, och förenas fettkulorna till smör. Smöret, för att wara godt och hållbart, bör utgöras af så rent och oblandadt smörfett som möjligt. Det smör, som erhålles af grädde från sur mjölk, blir alltid af sämre beskaffenhet. Det håller sig godt endast en kortare tid, skämmes snart och lemnar alltid, då det smältes, en stor mängd grums på botten uti kärlet, hwilket grums härrör från den mängd ostämne m. m., som förefunnits uti den surskummade och till smörberedning anwända gräddan. Härtill kommer widare wid mejerihushållningen den olägenheten af mjölkens löpning eller surning, att den skummade sura mjölken ej kan anwändas till beredning af wanlig ost, utan endast till s. k. surmjölksost, som till följe af dess skarpa smak endast har en ringa anwändning samt obetydlig afsättning, hwadan mjölkens surning sålunda werkar menligt både för smör= och ostberedningen. Från äldsta tider, så långt tillbaka som man har någon kännedom om att smör= och ostberedning bedrifwits, har man ock bemödat sig om att hålla mjölken söt och skumma gräddan söt, för att sålunda kunna erhålla godt smör och god ost. De mest skiljda sätt hafwa härwid blifwit begagnade, och man har på alldeles olika wägar, t. ex. än genom uppkokning, än genom afkylning af mjölken, sökt nå det afsedda målet att förekomma mjölkens surnande.

Ofwanföre antyddes, att det icke endast war mjölksyrebildningen som orsakade mjölkens löpnande, utan att, under den förändring, som i mjölken försiggår wid surningen, utbildas i densamma en mängd små, endast wid stark förstoring synliga, swampwäxter och djur; och dessa uppträda uti bestämd ordning samt aflösa hwarandra, allt eftersom wilkoren för deras fortkomst betinga deras tillwaro. Att förekomma dessa organismers utweckling samt att aflägsna allt, som gynnar deras lif, blir sålunda hwad som erfordras för att främja gräddafsättningen; och när det nu mera är kändt, att det är med lefwande warelser, med stora massor af oändligen små wärter och djur, som wi härwid hafwa att kämpa, så framgår klarligen häraf nödwändigheten, att den yttersta och noggrannaste renlighet måste iakttagas, så wäl beträffande mjölkkärlen som det rum, der mjölken för gräddsättning uppställes, så att syrebildningen i mjölkkärlen må kunna, så widt möjligt är, förekommas, samt förbemälde wäxter och djur ej heller må lemnas tillfälle till utweckling, med hänseende hwartill uppmärksamheten måste fästas på att luften i mjölkrummet hålles frisk och ren, så att mjölkswamparnes och mjölkdjurens fortkomst och utbildning ej må gynnas af uti mjölkförwaringsrummet rådande wärme och fuktighet.

Det wid större mejerier uti landet tills för några få år sedan wanligaste, war att förwara mjölken uti serskilda härtill uppförda mjölkkällare, som om sommartiden kunde hållas afkylda till mellan 12-15 grader Cels., och uti hwilka man om wintern sökte underhålla denna temperatur genom eldning. Genom en ytterst noggrann och omsorgsfull skötsel af mjölken och mjölkkärlen, genom mjölkrummets regelbundna luftning samt daglig sköljning med watten å det stensatta eller cementerade golfwet uti mejerilokalen, har man haft till ögonmärke att hålla luften i mjölkrummet, såsom sig wederborde, ren, och frisk, samt wid passande wärmegrad, för att härigenom aflägsna anledningarne till mjölkens förtidiga surnande. – Att med detta hushållningssätt ett utmärkt godt smör kan erhållas, är mer än wäl kändt. Men dels erfordra mjölkkällarnes anläggning ett ide obetydligt kapital, dels inträffar härwid att mjölken under den warma årstiden i alla fall lätt nog surnar, dels är hela denna mejerihushållning förenad med så mycket arbete och släp, samt så stora omkostnader i allmänhet, att å de ställen, der mejerihushållning nu anordnas, det wäl näppeligen kommer i fråga att göra detta efter förbemälde hushållningssätt.

Wida enklare är det för några tiotal af år sedan hos oss införda sättet att uppsila mjölken uti grunda, med afrundade hörn och aftappningsrör försedda bunkar af förtent jernbleck, som uti ett wanligt, men snyggt rum, helst med oljemåladt golf, uppställas på ett härtill inrättadt bord, å hwilket anbragts en ränna af förtent jernbleck för mjölkens aftappning wid skumningen. Rummets wärme hålles, winter och sommar, wid 16-20 grader, och mjölken afskummas ett dygn efter silningen. Mjölkkärlen, så wäl stäfwor som silar och bunkar, äfwensom tjernan äro af förtent jernbleck, samt kunna lätteligen genom twättning med skållhett watten hållas rena och fria från hwarje ämne, som befordrar och inleder mjölkens surnande. – Detta mjölkhushållningssätt, som införts af framlidne Majoren P. U. Gussander och wanligen benämnes efter honom, har flera företräden, framför det förut nämnda. Det är enklare och beqwämare, kräfwer icke så stort förlag, då mjölkkällare ej erfordras, hwartill kommer att arbetet wid mjölkkärlens rengöring är äfwen wida mindre. På många ställen har man med mycken fördel begagnat sig af detta sätt för mjölkens behandling samt kommit derwid till goda resultat.

Under senaste åren har dock ett ännu enklare och billigare mjölkhushållningssätt blifwit kändt samt med bästa framgång tillämpadt uti flera delar af wårt land, nemligen sättet att straxt efter silningen afkyla mjölken genom att nedsänka de kärl, i hwilka mjölken uppsilats, uti isblandadt watten, som endast har en wärme af 2 till 4 grader. När wärmegraden uti wattenbadet, hwari mjölken sättes, icke är högre, så kan mjölksockret icke så lätt omsättas till mjölksyra samt fröen till den sura mjölkens swampar och djur icke heller utweckla sig. Den uti iswattenbadet nedsänkta mjölken kan sålunda lätteligen hållas söt en längre tid, hwarigenom gräddan får tillfälle att fullständigare uppstiga; och när mjölken skummas, är hon ännu fullkomligen söt, så att hon både håller att koka för hushållsbehof samt kan med fördel anwändas till beredning af ost. Det är också kändt, att af skummjölk, som fås efter mjölk hwilken hållits affyld uti iswatten, kan tillwerkas synnerligen god och smaklig ost.

Detta sednare mjölkhushållningssätt är det billigaste och enklaste, ty för detsamma erfordras ej någon serskildt byggnad, utan endast ett kar eller en lår med iswatten, uti hwilket mjölkkärlen nedhängas; wid detsamma behöfwas icke heller några mjölkbunkar, ty mjölken silas omedelbart uti de såar eller hinkar, i hwilka hon nedhänges uti iswattenbadet. Detta hushållningssätt är derjemte det säkraste, ty mjölken kan efter detsamma längre hållas söt, än efter något annat hushållningssätt; och om tillgången på mjölk wid wissa tillfällen ej är så ymnig, att tjerning eller ostning kan med fördel å wiss dag werkställas, så möter det icke någon betänklighet eller fara att för en eller annan dag dermed uppskjuta, alldenstund mjölken och gräddan uti iswattnet ganska länge hålla sig oförändrade.

För mjölkens uppställning till gräddsättning kan anwändas ett wanligt rum, helst liggande åt norr samt försedt med god luftwerling.

Till mjölkens afkylning kan begagnas ett wanligt träkar. Wattenhöjden i detsamma bör wara wid pass 4 tum lägre än mjölkytan i såarne, och wattnets djup under bottnarne af dessa minst 3 tum. Afståndet mellan såarne i afkylningskaret bör äfwen wara omkring 3 tum eller derutöfwer, detta allt naturligtwis för att åstadkomma en jemn och hastig afkylning af mjölken. Till reglering af wattenmängden i karet borras ett hål på lagom afstånd från karets öfwerkant, hwari sättes en trätapp eller en förtent jernplåtspip, så att det öfwerflödiga, genom issmältningen ökade wattnet kan afrinna.

För att få wattnet till afsedd mängd under såarnes botten, ställas dessa antingen på en spjelgrind med å karets botten anbringadt nödigt underlag, eller hängas de i karet, så att förhållandet mellan mjölkens höjd í sáarne och wattnets uti karet blir såsom ofwan angifwits. – Om sommartiden är det förmånligt att hafwa karet betäckt med lock, då kylan derigenom bättre bibehålles uti wattnet.

Det är af stor wigt att temperaturen uti karet eller låren, der mjölken ställes till afkylning, hålles helt låg. Den bör helst ej wara mera än 2-4 grader, och bör i intet fall få öfwerstiga 6 grader. Man måste derföre hafwa god tillgång på is, så att sådan dagligen kan läggas uti afkylningswattnet i tillräcklig mängd.

Hos oss bör det i allmänhet icke möta några synnerliga swårigheter att insamla och förwara tillräckliga isförråd för mjölkhushållningens behof. På en siö, en dam, flod eller å upptager man om wintern klar och fast kärnis eller s. k. wattenis, sågad i stycken af t. ex. 4 fots längd och 3 fots bredd, af hwilka man upplägger i hög på ett skuggigt ställe så stort förråd, att detsamma kan räcka intill nästa isskörd. Mängden af härwid behöflig is kan antagas wara i rymd ungefärligen lika med mängden af den mjölk, för hwars afkylning den afses, så att t. ex. för 1000 kannor mjölk erfordras 100 kubikfot eller omkring 4 enhetslass is. Innan ishögen upplägges, bör grästorfwen å marken wara undantagen i så stor omkrets, som högen kommer att intaga. Denna plats betäckes med ett en fot tjockt lager af sågspån eller torr myrjord. Ofwanpå detta läggas išblocken sida wid sida tätt intill hwarandra, samt widare de följande öfre lagren ofwanpå de undre, alltid lagda noggrant och tätt intill hwarandra, derwid de öfre hwarfwen indragas något så att högen sammandrages och blir smalare mot spetsen.

Eftersom uppläggningen af ishögen fortgår, täckas sidorna med ett 2 fot tjockt lager af sågspån eller myrjord, och sedan högen blifwit färdiglagd, täckes toppen likaledes med förenämnda ämnen. Sedan efterses, att när den pålagda betäckningen sjunker, densamma åter tillpackas, så att inga öppningar uppkomma, genom hwilka luften kan få tillträde till ismassan. – Från en sålunda upplagd ishög kan man, om densamma blifwit omsorgsfullt anordnad samt rätt tillses och skötes, hafwa för mejerihushållningen is året om.

När is skall tagas från högen bör det alltid ske från norra gafweln; om sommaren bör högen för isafhemtning icke öppnas annat än tidigt om morgonen eller sent om aftonen, och bör betäckningen hwarje gång noggrant återläggas öfwer stället, som warit öppnadt. I allmänhet – och serdeles under sommartiden – är det lämpligast att öppna högen endast en gång i weckan, då uttaga så mycket is som behöfwes för följande wecka, samt upplägga det sålunda uttagna i en serskildt, wäl och omsorgsfullt täckt hög, från hwilken dagliga behofwet af is till mejeriet uttages den tid på dygnet, då luften är mest afkyld.

Att afkyla den nysilade mjölken genom källwatten har förut brukats på åtskilliga orter. Så är det i Holland wanligt, att man nedsätter mjölksåarne uti källwatten, för att afkyla mjölken, innan den införes uti mjölkkällaren, och i staten New York i norra Amerika har man anordnat afkylningen genom att hänga mjölksåarne uti lårar fyllda med källwatten, som inledes och oupphörligen afrinner, så att städse nytt och friskt watten inkommer och upptages uti låren eller cisternen, i hwilken såarne nedsänkts. Der man eger en spring= eller åderkälla med ymnigt watten, kan man på detta sätt äfwen fördelaktigt ordna mjölkens förwaring, serdeles om källwattnets temperatur är så låg, som uti de norra länen hos oss, der springkällornas watten längst mot norden nedgår ända till 2 grader. I medlersta och södra delarne af landet kan afkylnin-

gen endast med källwatten ej drifwas så långt som önskligt och nödigt är, och det är derföre förmånligast att här wid mejerihushållningen begagna is jemte watten för mjölkens afkylning, hwadan man hwarje winter bör förse sig med tillräckligt isupplag, så att uti det watten, hwari mjölkkärlen ställas, må kunna läggas is, allt eftersom densamma smälter; och iakttages detta, så kan wattenmassan uti afkylningskaret hållas wid före nämnda låga temperatur, som för detta mjölkhushållningssätt är erforderlig.

Å de orter åter der ide is kan fås, kan afkylningen ske med källwatten och derwid goda resultat likaledes winnas, hwarpå wi hafwa exempel, så från wårt eget land som från Danmark, der mjölkens behandling med iswatten på senaste tiden äfwen wunnit tillämpning, men flerestädes icke kan åstadkommas genom saknad af tillgång på is. På de flesta orter hos oss möter det deremot icke några swårigheter att få is uti tillräcklig mängd för mejerihushållningen, och som denna härigenom blir enklare, säkrare och mindre kostsam samt mera lönande, så är det önskligt att detta sätt för mjölkens behandling, som äfwen utfunnits och satts i werket af en swensk man, J. G. Swartz på Hofgården i Östergötland, må winna allmännare spridning och tillämpning hos oss.

Detta mjölkhushållningssätt är lika wäl tillämpligt wid mindre som wid större landtbruk. De kärl, som för detsamma fordras, äro alla förfärdigade af förtent jernbleck eller koppar, samt ganska enkla. Skumningen werkställes med en wanlig skopa af förtent jernbleck. Skopan sänkes på sned ned i mjölkytans midt, då grädden rinner in uti densamma. Så uppöses skopa för skopa grädde, tilldess blott ett tunnare lager återstår, då skopan föres, såsom annars är wanligt wid gräddskumning, omkring till mjölkytans alla delar för uppsamling af den återstående gräddan. Sjelfwa skumningen är härwid sålunda äfwen enklare och lättare än då den, såsom wid det första här omnämnda hushållningssättet, werkställes med wanlig skumslef.


Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1872 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 11 Januari 2024. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Övrigt


Format: Sedes, 16:o, ca 11,5 x 9,5cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 14 ÖRE. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1859-1918.

Varianter:

Övrigt:

1 reaktion på ”Almanach 1872”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *