Almanack 1877

Almanack För Året Efter Frälsarens Christi Födelse 1877. Till

a ) STOCKHOLMS Horisont belägen vid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhöjd.

b ) GÖTEBORGS Horisont eller 57 grad. 42 min. Polhöjd och 24^1/5 tidsminuters Meridian=skillnad vester om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horisont eller 55 grad. 42 min. Polhöjd och 19^23/60 tidsminuters Meridian-skillnad vester om Stockholms Observatorium.

Efter H. Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande, med uteslutande privilegium, utgifven af Dess Vetenskaps=Akademi.

Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.

Ex. säljes, häftadt och skuret, för 14 öre.

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Andra hos P. A. Norstedt & Söners förlag utgivna arbeten (främre omslagets insida)
Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens, månens och planeternas upp- och nedgång	4
De större Planeternas gång och lysande år 1877	28
1877 Års Marknader	29
Förteckning på marknader, som hållas i Norge år 1877	33
Om det metriska mått= och vigtsystemet	34
Nya längdmåttet	39
Nya ytmåttet	40
Nya rymdmåttet	42
Nya vigten	44
Postunderrättelser	46
Kungörelse ang. priset på almanackor	48
Beväringsskyldige	48
Andra hos P. A. Norstedt & Söners förlag utgivna arbeten (bakre omslagets båda sidor)

Om det metriska mått= och vigtsystemet.

Av: D. G. Lindhagen.

Wid 1876 års Riksdag har, på Kongl. Maj:ts framställning, blifwit beslutet, att det franska eller metriska mått= och wigtsystemet skall införas till bruk i allmän handel och rörelse i Swerige, sedan detsamma numera blifwit antaget i de flesta andra europeiska länder, nämligen, förutom i Frankrike, äfwen i Holland, Belgien, Italien, Schweitz, Spanien, Portugal, Tyska riket, Österrike, Bayern, Grekland, Turkiet, och nu senast jemwäl i Norge. Dess införande i Swerige kommer att ske småningom och på följande tider:

1:o) under de tio åren 1879-1888 får hwar och en enskild i handel och rörelse anwända, efter eget godtfinnande, de hittills gällande eller de nya måtten och wigterna, dock så att, då antingen aflemnare eller mottagare af waror sådant fordrar, nu gällande mått och wigter skola begagnas;

2:o) från början af år 1881 eller tidigare, om så ske kan, skall det nya mått= och wigtsystemet uteslutande anwändas wid tull= och postwerken samt wid jernwägstrafiken i riket;

3:o) för landtmäteri=förrättningar skall det nya längd= och ytmåttets tillämpning taga sin början med 1881 års ingång; dock åligger det landtmätare från nämnda tid, och intill dess annorlunda warder förordnadt, att uti ego= och delningsbeskrifningar införa jordområdenas innehåll uttryckta icke allenast i det nya ytmåttet utan äfwen, enligt regeln, i tunnland och kappland eller, för det fall allenast att jordegare så önska, i qwadratref och gwadratstänger;

4:o) för åren 1887 och 1888 skola de årliga markegångstaxorna, äfwensom alla taxor och förordningar rörande waror och effekter samt afhandlingar mellan enskilda och statens myndigheter, upptaga både gamla och nya måttet och wigten;

5:o) från 1889 års början få inga andra mått och wigten justeras än de, som äro inrättade efter metersystemet och der nya stadga, som om mått och wigt kommer att utfärdas;

6:o) med undantag för hwad under 3:o) är sagdt, skall från den 1 Januari 1889 i kronans räkenskaper och förhandlingar endast det nya mått= och wigtsystemet anwändas; och från samma års början skall detsamma äfwen i öfrigt wara rikets enda lagliga mått= och wigtsystem.

Då det således är en afgjord sak, att inom en bestämd, icke särdeles aflägsen tid metriska mått och wigter uteslutande komma att blifwa hos oss lagliga, bör allmänheten söka att i tid göra sig med dem förtrogna, för att i möjligaste måtto undgå de olägenheter, som med öfwergången från ett mått= och wigtsystem till ett annat wanligen äro förknippade. Det är för sådant ändamål här en kort redogörelse för de nya måtten och wigterna och deras förhållanden till de nu brukliga skall meddelas.

Det metriska systemet eller, kortare, metersystemet har sitt namn af meter, som inom detsamma utgör grundenheten för längdmåttet, och på hwilken, med dess delar, hela systemet, deribland äfwen wigten, ursprungligen grundades. Qwadraten på metern blef nämligen den allmänna enheten för ytmåttet, kuben på metern den allmänna enheten för rymdmåttet, och wigten af det watten, som innehålles i kuben på en wiss del af metern, nämligen när wattnet är fullkomligt rent och 4 grader warmt, blef enheten för wigten. Det är derför om meterns längd man i första rummet bör förskaffa sig en tydlig föreställning, för att sedermera kunna få klara begrepp om systemets öfriga delar.

Enheten för längdmåttet eller metern är noga lika med 3 fot 3 tum 6 ^81/100 linier, eller mycket nära 3 ^2/3 tum mer än 3 fot (en half famn), eller ock nära lika med 3 ^1/3 fot, hwarwid bör erinras derom, att så wäl här, som allt framgent i denna uppsats, med tum och linie menas de gällande decimalmåtten, ide den gamla werktummen och dess delar. Om man således på en stång afsticker 3 fot och derutöfwer 3 ^2/3 tum, så har man i det allra närmaste en meter. Likaså om man på marken afsticker 10 fot, så har man ungefärligen, ehuru med mindre noggranhet, 3 meter. Genom dessa förhållanden torde en hwar med största lätthet kunna förskaffa sig en klar och noggrann föreställning om meterns längd.

Innan wi härefter öfwergå till förklaring af ytmåtten, rymdmåtten och wigterna, skola wi redogöra för det sätt, hwarpå man inom metersystemet benämner mångfalder och delar af enheterna för mått och wigt, och som är i hög grad enkelt och lätt för minnet.

Wi erinra då till en början derom, att inom metersystemet är tiotalsräkningen strängt tillämpad, så att särskilda benämningar för andra mångfalder och delar icke förekomma, än för 10=falden, 100=falden, 1000=falden och 10,000=falden, samt för 10=delen, 100=delen och 1000=delen. Af mångfalderna har dock 10=falden uti systemet, sådant det blifwit antaget för Swerige, icke erhållit särskildt namn, emedan sådant ansetts dels öfwerflödigt och dels ledande till förwexlingar. Icke heller har det för Swerige funnits nödigt att gifwa särskildt namn åt 10000=falden utom i ett enda fall, nämligen i fråga om wägmått, der en större enhet ansetts behöflig för angifwande af mycket stora afstånd; och har man för sådant ändamål med det swenska namnet ny mil betecknat en sträcka af 10000 meter eller 33681 swenska fot. Eljest, ware sig att det är fråga om längdmått, ytmått, rymdmått eller wigt, erhålles namnet på 100=falden genom att lägga ordet hekto eller hekt, och 1000=falden genom ordet kilo framför enhetens namn; likaså erhålles namnet på 10=delen genom ordet deci, 100=delen genom centi och 1000=delen genom milli framför enhetens namn. Sålunda hafwa wi, hwad längdmåttet angår, följande namn:

hektometer	för	100	meter	decimeter	för	1/10	meter
kilometer	»	1000	»	centimeter	»	1/100	»
				millimeter	»	1/1000	»

Wi skola få se, att samma sätt för bildande af namn på mångfalder och underafdelningar utaf antagna särskilda enheter förekommer äfwen wid ytmåttet, rymdmåttet och wigten. Förutom namnen på enheterna, är det således endast de fem orden kilo, hekto, deci, centi och milli man behöfwer behålla i minnet och särskilja från hwarandra, för att hafwa namnen på allt hwad mått och wigter heter inom metersystemet, sådant det kommer att tillämpas i Swerige.

Wi hafwa här till förklaring begagnat namnet hektometer, ehuru det, såsom obehöfligt, icke är upptaget bland de namn, som komma att anwändas hos oss. Deremot kommer sammansättningen med ordet hekto att i andra fall begagnas, såsom i det följande skall wisa sig.

Såsom allmänna ytmått anwändas qwadraterna på längdmåtten utan andra benämningar än dem, som följa af dessa senares, nämligen qwadratmeter, qwadrat=decimeter, qwadrat=centimeter och qwadrat=millimeter, äfwensom qwadrat=kilometer, om hwilkas storlek man får en föreställning utaf de motswarande längdmåtten. Särskildt för uppmätning af jordområden har blifwit antagen en ny enhet med namnet ar, som är lika med 100 qwadratmeter. Enligt det wedertagna benämningssättet kallas 100 ar för en hektar, som är mycket nära lika med 2 tunnland.

Såsom allmänna rymdmått begagnas kuberna på längmåtten utan andra benämningar än dem, som följa af dessa senares, nämligen: kubik=meter, kubik=decimeter, kubik=centimeter och kubik-millimeter. Särskildt för uppmätning af waror medelst målkärl har man infört en ny enhet, benämnd liter, som är lika med en kubikdecimeter. Enligt den allmänna regeln för benämningen af mångfalder och delar utaf enheten kallas

100 liter för en hektoliter	1/10	liter	för	en	deciliter,
	1/100	»	»	»	centiliter.

Äfwen om dessa rymdmått kan man bilda sig en föreställning utaf de redan kända metriska längdmåtten. En lättare föreställning torde likwäl erhållas genom jemförelse med wåra nu brukliga rymdmått, i wilket afseende må anföras, att en liter är noga lika med 38 ^21/100 kubiktum, eller föga mer än 3 gamla qwarter, och att wår gamla spanmålstunna är temligen nära lika med 1 ^2/3 hektoliter, samt att wår kolläst föga skiljer sig från 20 hektoliter.

För wigten har ursprungligen till enhet blifwit antagen wigten af en kubikcentimeter rent watten wid 4 graders temperatur, och denna enhet har blifwit kallad gram. På wanligt sätt benämnas mångfalderna och delarne af denna enhet sålunda:

1000	gram:	ett	kilogram,	1/10	gram:	ett	decigram,
100	»	»	hektogram,	1/100	»	»	centigram,
				1/1000	»	»	milligram.

Man finner emellertid lätt, att ett gram, som icke uppgår till fullt 1/4 ort, är en allt för liten wigt för att tjena till hufwudenhet. Af detta skäl har för Swerige, likasom för flera andra länder skett, blifwit bestämdt, att kilogrammet, som motswarar wigten af en liter rent watten wid den nämnda temperaturen, skall betraktas såsom hufwudenhet för wigten, men att, det oaktadt, de olika wigternas ursprungliga namn, sådana de här ofwan blifwit angifna, skola bibehållas. Denna enhet, eller kilogrammet, jemförd med wåra nuwarande wigter, är noga lika med 2 skålpund 35 ort 25 ^1/5 korn, eller temligen nära lika med 2 ^1/3 skålpund, eller ock i det närmaste 11 ^1/4 gamla lod mer än 2 skålpund. Häraf bildar man sig lätt en tydlig föreställning om kilogrammets och de öfriga nya wigternas betydelse.

Efter dessa förklaringar gå wi att meddela utförligare jemförelser mellan de nya och gamla måtten och wigterna genom efterföljande tabeller. Wi komma derwid att anwända decimalbråk, hwilkas betydelse numera torde wara de flesta bekant. Wi erinra emellertid derom, att den första siffran till höger om den punkt, som skiljer de hela från bråkdelarne, betecknar tiondedelar, och den andra hundradedelar af enheten för de hela, till hwilka bråket hörer.

---

Ovanstående text publicerades i almanackorna för 1877-78 och sedan, i en något förkortad form, även i almanackorna för 1884 samt 1887-89 (dessa senare har då ett inledande stycke som är något olika år från år men andra stycket börjar sedan ”Det metriska systemet eller, kortare, metersystemet har sitt namn af meter.”

---

---

De här ovan avbildade tabellerna finns tryckta uti samtliga almanackor från 1877 t. o. m. 1884. Därefter åter från 1887 t. o. m. 1890. Från 1879 under den gemensamma rubriken ”Tabeller för förvandling af metriska mått och vigter till sådana, som hittills varit i Sverige brukliga, och tvärtom”. Från 1880 även med förkortningar efter enheternas namn (kg, dl, kbm etc.). Från 1887 med ett tillägg under nya vigten där man tar upp att 1000 kilogram kallas en Ton och 100 kilogram kallas en Deciton.

Omslag: Tunt boktr. omslag, likt smörpapper. Ingen horisontangivelse.
Format: Sedes, 16:o, ca 11,5 x 9,5cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 14 ÖRE. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1859-1918.

Varianter:

Övrigt: