Almanack 1894

Almanack För Året Efter Frälsarens Christi Födelse 1894. Till

a ) STOCKHOLMS Horisont belägen vid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhöjd.

b ) GÖTEBORGS Horisont belägen vid 57 grad. 42 min. Polhöjd och 24^2/5 tidsminuters Meridian=skillnad vester om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horisont belägen vid 55 grad. 42 min. Polhöjd och 19^23/60 tidsminuters Meridian-skillnad vester om Stockholms Observatorium.

Efter H. Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande, med uteslutande privilegium, utgifven af Dess Vetenskaps=Akademi.

Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.

Ex. säljes, häftadt och skuret, för 14 öre.

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Andra hos P. A. Norstedt & Söners förlag utgivna arbeten (främre omslagets insida)
Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens, månens och planeternas upp- och nedgång	4
De större planeternas gång och lysande år 1894	28
Sveriges gemensamma borgerliga tid	28
Tabell, angifvande tidsjämningen vid sann middag	29
Något om vår nya härordning	30
1894 Års Marknader	41
Förteckning å marknader, som hållas i Norge år 1894	45
Alla postförsändelser	45
Postsparbanken	47
Kungörelse ang. priset på almanackor	48
Värnpliktige.	48
Andra hos P. A. Norstedt & Söners förlag utgivna arbeten (bakre omslagets båda sidor)

Något om vår nya härordning.

Genom 1892 års urtima riksdags beslut blef vårt försvarsväsende väsentligen stärkt och utveckladt.

Sveriges härordning är grundad på systemet stam och beväring. Stammen utgöres af den fast anställda personalen af befäl, underbefäl och menige, som skall utbilda, leda och stöda samt så att säga utgöra stommen för beväringen, eller de värnpligtige, hvilka bilda sjelfva massan af hären. De beslutade förändringarna i härordningen, med hvilkas tillämpning början gjordes under år 1893, hafva till ändamål dels att få en bättre ordnad stam, dels att erhålla en talrikare och bättre öfvad beväring, än den gamla härordningen kunde Iemna, eller, med få ord, att gifva oss en verkligen stridsduglig armé, i stånd att skydda landets sjelfständighet.

En sådan armé måste omfatta olika vapenslag, nemligen infanteri eller fotfolk, som, väpnadt med eldhandvapen (gevär), uppträder till fots: kavalleri eller rytteri, som, väpnadt med blanka vapen (sablar) och lättare eldhandvapen (karbiner), uppträder till häst; artilleri, som strider med tunga, kraftiga, merendels å fordon förda eldvapen (kanoner) och delas i fältartilleri och fästningsartilleri; ingeniörtrupper, som hafva till uppgift att utföra förskansningar, bygga broar, m. m.; samt trängtrupper, som hafva hand om tillförsel af truppernas förplägnadsförnödenheter, vården och transporten af sjuke m. m

Inom hvarje af dessa vapenslag måste trupperna, för att kunna behörigen utbildas och ledas, sammanföras uti vissa större och mindre afdelningar eller enheter.

Infanteriet indelas sålunda vanligen uti regementen, hvilka bestå af två eller flera bataljoner. I vår armé finnas 26 infanteriregementen och 4 sjelfständiga bataljoner eller kårer. På fredsfot består regementet hos oss af 2, på fältfot af 3 bataljoner, hvarjämte 1 depôt= eller ersättningsbataljon dà bildas af hvarje regemente. Två och två regementen sammanföras på fältfot till en brigad. Bataljonen, hvars krigsstyrka utgör 800 till 1,000 man, delas i 4 kompanier, hvilka i sin ordning delas i plutoner, troppar och halftroppar. Infanteriets styrka på fältfot räknas vanligen efter antalet bataljoner.

Kavalleriet indelas äfven uti regementen, hvilka bestå af en visst antal sqvadroner. I vår armé finnas 8 kavalleriregementen, af hvilka 6 bestå hvartdera af 5 och 2 hvartdera af 10 sqvadroner. På fältfot bildar hvartdera af de mindre kavalleriregementena en kavalleribataljon om 4 sqvadroner samt 1 depôtsqvadron, under det hvartdera af de stora kavalleriregementena bildar en kavalleribrigad om 2 bataljoner om 4 sqvadroner samt erforderliga depôtsqvadroner. Sqvadronen, hvars krigsstyrka utgör omkring 100 man och hästar, indelas i troppar. Kavalleriets styrka på fältfot räknas efter antalet sqvadroner.

Fältartilleriet indelas likaledes i regementen, hvilka bestå af ett visst antal batterier. I vår armé komma att finnas 6 fältartilleriregementen, hvartdera om 6 batterier utom ett artilleriregemente, som får 8 batterier, samt dessutom 2 fältbatterier på Gotland. På fältfot uppsättes tillika ett visst antal depôtbatterier, hvarjämte af artilleriet utrustas de för hären behöfliga artilleri= och infanteriammunitionskolonnerna. Två eller tre batterier bilda tillsammans en division. Batteriet, hvars krigsstyrka uppgår till omkring 150 man, räknar 6 kanoner jämte erforderliga ammunitions= och packvagnar och indelas i 3 afdelningar om 2 kanoner hvardera. Fältartilleriets styrka räknas efter antalet batterier.

Fästningsartilleriet indelas i vår armé i tvenne fästningsartillerikårer, af hvilka den ena, afsedd för Vaxholm= Oscar=Fredriksborg (utanför Stockholm) består af 4, den andra, afsedd för Karlsborg, består af 2 kompanier. För Karlskrona sjöfästning finnes dessutom en särskild artillerikår, som tillhör flottan, och för Gotland 1 fästningsartillerikompani.

Ingeniörtrupperna indelas i vår armé i 2 ingeniörbataljoner, hvardera bestående af 3 ingeniör= och 1 parkkompanier, hvarjämte till den ena bataljonen hörer ett fälttelegrafkompani. På fältfot uppsättes af ingeniörtrupperna ett visst antal fältingeniörkompanier med bryggekipager och fästningsingeniörkompanier samt fälttelegrafafdelningar jämte erforderliga depôttrupper.

Trängtrupperna skola i vår armé bilda 4 trängbataljoner, hvilka på fredsfot hvardera skola bestå af ett trängkompani och ett sjukvårdskompani samt på fältfot uppsätta erforderligt antal sjukvårdskompanier, proviant= och suragekolonner, boskapskolonner och hästdepôter m. m., jämte depôttrupper.

Förutom att hvarje vapenslag sålunda indelas i större och mindre afdelningar, delas hela arméen i vissa större enheter, inom hvilka på fältfot alla vapenslag äro sammanförda. Dessa enheter utgöras inom en mindre armé, såsom vår, af arméfördelningar.

Antalet af våra arméfördelningar utgör 6. Deras sammansättning på fredsfot blifver temligen likartad. Fyra af dem (II, IV, V och VI) komma att hvardera hafva 4 infanteriregementen, 1 kavalleri= och 1 artilleriregemente; en (I) ytterligare 2 kavalleriregementen och i stället för det ena infanteriregementet 3 infanterikårer (bataljoner); en (III) får 2 infanteriregementen och 1 infanterikår mer än de öfriga; fästningsartilleri och ingeniörtrupper finnas blott vid två (III och IV) och trängtrupper (af besparingsskäl) endast vid fyra (I, III, IV och VI) arméfördelningar.

På fältfot skall arméen likaledes bilda 6 arméfördelningar, af hvilka hvardera skall bestå af:
2 infanteribrigader på 6 bataljoner,
1 kavalleriregemente på 4 sqvadroner,
1 fältartilleriregemente på 6 batterier,
1 kompani ingeniörtrupper med byggträng samt erforderliga trängformationer.

Dock skall III. arméfördelningen hafva ytterligare 1 infanteribrigad, och af de I. arméfördelningen tillhörande 2 stora kavalleriregementena, jämte 2 batterier, skall bildas en kavallerifördelning.

Härtill kommer ön Gotlands stridskrafter (1 infanteriregemente och 1 artillerikår) samt besättningstrupper för fästningarnas m. m. behof och depôt= eller ersättningstrupper.

---

Såsom förut är nämndt, är vår härordning grundad på systemet stam och beväring.

Stammens styrka enligt stat uppgår till 1,953 officerare, 1,781 underofficerare, 470 regementstrumslagare och fältmusikanter, samt, inräknadt nummerspel, 34,007 man, däraf 4,271 underbefäl, jämte erforderlig civilmilitär personal (prester, auditörer, läkare och intendenturtjenstemän m. m.)

Stammanskapet utgöres af indelt och värfvadt manskap samt volontärer. Indelt kallas det manskap, som anskaffas och till hufvudsaklig del aflönas af egarne till viss jord. Det indelta manskapet qvarstår i regeln i tjenst så länge det är tjenstedugligt. Värfvadt kallas det manskap, som anskaffas och aflönas af staten för bestämd, kortare tid. Volontärer äro dels s. k. fast anställda volontärer, hvilka såsom värfvadt manskap anskaffas och aflönas af staten på viss bestämd tid, men i afseende å tjenstgörings= och aflöningsförhållanden äro jämförliga med det indelta manskapet, dels volontärer, anställda på obestämd tid i och för utbildning af befälsämnen. Ett visst, mindre antal nummer vid alla trupper (utom vid trängtrupperna) få besättas med volontärer af detta senare slag.

Större delen af infanteriets stammanskap är indelt. Uteslutande värfvadt stammanskap och volontärer hafva af infanteriet de båda gardesregementena, samt dessutom två regementen och tre kårer. Tre regementen bestå dels af indelt manskap och volontärer, dels af fast anställda volontärer.

Kavalleriet kommer, sedan den nya härordningen hunnit genomföras, att endast hafva tre indelta regementen, hvaremot de andra fem regementena blifva värfvade.

Artilleriet, ingeniörtrupperna och trängen hafva värfvadt stammanskap.

För att antagas till soldat fordras i allmänhet, att ej vara under 17 (18) år – volontär får undantagsvis antagas vid 16 års ålder – och ej öfver 25 (26) år, äga god frejd och vara till krigstjenst duglig samt hafva en längd af minst 1.63 (1.65) meter. Bestämmelserna äro något olika för olika slag af anställning.

Allt manskap erhåller under tjenstgöring underhåll, beklädnad och utrustning af staten, undantagsvis kontant ersättning för portion och, hvad volontärer beträffar, för beklädnad.

Indelta manskapets förmåner af roten bestämmas i soldatkontrakten. Angående dessa har blifvit stadgadt, att rote= och rusthållarne äfven i de landskap, där sådant ej förut var medgifvet, må vara oförhindrade att mot ersättning i legan, hemkallet eller den kontanta lönen till soldat upplåta allenast torp med kåltäppa eller planteringsland eller ock till soldat utgifva allenast kontant lega och lön, dock med rättighet för soldaten att efter ett år, räknadt från näst efter därom gjord framställning inträffande laga fardag, erhålla torp med kåltäppa eller planteringsland mot afdrag å lönen till det belopp, som i kontraktet för sådant fall är bestämdt.

Utom aflöningsförmånerna från roten uppbära vid de indelta trupperna vicekorpraler 60 och korpraler 120 kronor såsom årslön, hvarjämte under tjenstgöring dagaflöning utgår för de förra med 10, för de senare med 25 öre. Menigt manskap åtnjuter under tjenstgöring 6 öre om dagen i s. k. tobakskilling.

Värfvadt manskap antages efter olika grunder. Första aftalet träffas på 2 eller 3, undantagsvis på 4 år, efter hvilken tid soldaten erhåller afsked, så vida ej nytt aftal är gjordt med honom att tjena ännu en viss tid. Obefordrad får i allmänhet ej qvarstå i tjenst utöver det år han fyller 32 år. Aflöningsförmånerna utgå i form af städja eller lega, månadslön, arfvode (för underbefäl och spel), kommenderingstillägg (vid tjenstgöring i högre grad), hvarjämte vid vissa truppafdelningar till obefordade utbetalas ett mindre ålders= och examenstillägg. Vid artilleriet t. ex., för hvilket nya bestämmelser äro antagna, beräknas lega och rekryteringskostnad för man och tjensteår till 40 kronor, månadslönen till 8 kronor, arfvodet per månad för 1:e konstapel till 15, för 2:e konstapel till 10 kronor. För tjenstledigt manskap utgår månadslönen med 4 kronor och arfvodet med hälften af ofvan angifna belopp.

Aflöningsförhållandena för fast anställda volontärer närma sig, såsom nämndt är, de indelta truppernas. I stället för rote= eller rusthållslön ätnjutes en kontant lön af 150 kronor. Korpral och vice korpral erhålla dessutom särskild lön i likhet med indelt underbefäl.

Öfriga volontärer i nummer åtnjuta i det närmaste lika aflöningsförmåner med annat manskap vid den truppafdelning, där de äro anställda.

Tjenstgöringsförhållandena ställa sig för det på olika sätt anskaffade manskapet väsentligen olika. Det indelta manskapet och det med detta likställda af det värfvade (Vermlands fältjägare) samt fast anställda volontärer erhålla en temligen fullständig första utbildning (rekrytutbildning) samt äro därefter i regeln ej underkastade annan tjenstgöring än de årliga regementsmötena (vid infanteriet i 22 dagar, vid kavalleriet i 23 dagar). Rekrytutbildningen är vid infanteriet fördelad på två år med 122 dagar under första året och 50 dagar under det andra. Vid kavalleriet pågår rekrytutbildningen i en följd under 223 dagar. För dem som skola utbildas till underbefäl af manskapet finnas särskilda utbildningsskolor.

Manskapet vid gardesinfanteriet, de värfvade kavalleriregementena, artilleriet, fortifikationen och trängen utbildas i
årslånga rekryt=, regements= och underbefälsskolor. De tjenstledige af manskapet vid dessa trupper äro inkallade till vissa årliga repetitionsöfningar.

Volontärer, anställda för utbildning af befälsämnen, erhålla vid de icke garnisonerade trupperna sin utbildning först vid regementets eller kårens rekrytskola och derefter under en eller tvenne kurser vid infanteriets volontärskolor (hvarje kurs omkring 10 månader) eller vid kavalleriskolan (i 10 till 11 månader).

De som önska blifva officerare anställas, efter aflagd studentexamen, såsom volontärer, s. k. officersaspiranter, vid viss truppafdelning, genomgå föreskrifven underofficersutbildning vid denna och vid volontärskola, samt aflägga därefter, om de vilja vinna fast anställning, efter omkring 15 månaders kurs vid krigsskolan å Karlberg, officersexamen, eller, om de endast söka anställning i reserven, efter två års vapenöfning vid vederbörande truppafdelning, reservofficersexamen.

---

Den vigtigaste och mest genomgripande förbättringen i vårt härväsende, som genom 1892 års urtima riksdags beslut kom till stånd, var utsträckningen af de värnpligtiges tjente= och öfningstid. Hvarje svensk man är numera värnpligtig, d. v. s. skyldig till personlig krigstjenst, från och med det år, under hvilket han fyller 21 år, till och med det, under hvilket han fyller 40 år. Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte, sjukdom eller annan dylik orsak är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.

Värnpligten fullgöres i beväringen och i landstormen. Beväringen delas i första och andra uppbådet. Tjenstetiden är åtta år i första och därefter fyra år i andra uppbådet. Första uppbådet är afsedt att i första hand jämte stamtruppen bilda rikets krigsmakt på fältfot, enligt de fastställda planerna härför. Detta uppbåd, eller de större eller mindre delar däraf, som finnas behöfliga, inkallas, då rikets försvar det kräfver. Andra uppbådet är afsedt dels att lemna tillgång till uppsättning af särskilda reserv= (eller förstärknings=)trupper, dels att vid behof ersätta inom hären eller flottan under krig uppkomna förluster. Detta uppbåd, eller någon del däraf, inkallas, därest i anseende till krig eller fara för krig, det för rikets försvar finnes nödigt. I krigstid bestämmer endast behofvet tjenstetidens längd för det uppkallade manskapet. Under den tid värnpligtig icke tillhör beväringen tillhör han landstormen. Landstormen uppkallas endast under krig och till hemortens försvar. Beväringsman, som icke är inkallad till tjenstgöring, då landstormen inom hans ort uppbådas, är pligtig att utgå med densamma och har då lika skyldighet med landstormsman. Beväringen tillhör hären och flottan, landstormen endast hären.

Riket är för de värnpligtiges inskrifning och redovisning indeladt i inskrifningsområden, bataljons= och kompaniområden, hvart och ett med sin befälhafvare. Inom kompaniområdet lyda alla värnpligtige, såväl beväringsmän som landstormsmän, under kompaniområdesbefälhafvaren.

Hvarje år förrättas inom kompaniområdena inskrifning med de värnpligtige. Inskrifningen utföres af en särskild inskrifningsnämnd, öfver hvilken står en inskrifningsrevision. Värnpligtig är skyldig att på kallelse, som utfärdas af Konungens Befallningshafvande, inställa sig till inskrifning i hären eller flottan det år han fyller 21 år, från hvilket år tjenstetiden beräknas. Äfven före det år värnpligten inträder må yngling anmäla sig till inskrifning, om han är till krigstienst duglig; men han tillhör likväl beväringens första uppbåd, tills 8 år förflutit från och med det år han fyllde 21 år.

Hvarje inkallad värnpligtig är skyldig att personligen inställa sig, med undantag af den som är inskrifven å sjömanshus eller tillhör lots= och fyrinrättningarne med lifräddningsanstalterna eller den nomadiserande lappbefolkningen. Den som vistas utomlands kan äfven under vissa villkor, och om han därom gör ansökan, inskrifvas utan personlig inställelse. Vapenför värnpligtig inskrifves till vapentjenst i något af härens vapenslag eller i flottan, öfriga värnpligtige till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas lämpliga. Vapenföra värnpligtige kunna äfven inskrifvas till vissa för flottan behöfliga yrken. Uppskof med inskrifning till näst följande års inskrifningsförrättning medgifves dels sådana värnpligtige, som till följd af tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt befinnas till tjensten oförmögne eller olämplige, dels vissa värnpligtige, som äro familjestöd.

De värnpligtige indelas för hvarje år i 20 klasser, af hvilka klasserna 1-8 omfatta beväringsmän af första uppbådet, klasserna 9-12 beväringsmän af andra uppbådet och klasserna 13-20 landstormsmän. Första årsklassen af de till tjenstgöring vid hären inkallade värnpligtige beräknas till omkring 24,000 man.

Den tjenstgöring, hvilken för värnpligtige utbildning är lagstadgad, utgör 90 dagar samt fullgöres: vid flottan samt vid rytteriet under det första året; vid härens öfriga vapen= och truppslag under två år med 68 dagar under det första och 22 dagar under det därpå följande. (Dessa bestämmelser tillämpas dock, hvad Gotlands län beträffar, fullständigt först från och med 1895.)

Från öfning i fredstid befrias:
a) värnpligtige, som hafva anställning vid lots= och fyrinrättningarna med lifräddningsanstalterna;
b) vissa å sjömanshus inskrifna värnpligtige;
c) värnpligtig, som öfverförts till beväringen från härens eller flottans stam eller härens eller flottans reserv och därstädes haft anställning under minst två år. (Dylik värnpligtig tillhör däremot beväringens första uppbåd, så länge han qvarstår i beväringen. Har anställningen varit kortare än 2 år, är särskildt stadgadt, huru lång tids vapenöfning vid stammen skall anses motsvara första och andra årets tjenstgöring i beväringen);
d) värnpligtig, som tillhör den nomadiserande lappbefolkningen och inskrifvits till vapentjenst. (Är han icke vapenför, befrias han från värnpligtens fullgörande);
e) till svensk medborgare upptagen utländsk man under vissa villkor.

Beväringen inkallas till tjenstgöring under såväl fred som krig af vederbörande befäl antingen genom kungörelse, som minst två gånger uppläses i kyrkorna och införes i en eller flera af ortens tidningar, eller genom omedelbar order.

Uppkallelse af landstormen verkställes genom omedelbar order, i öfverensstämmelse med ofvanstående, eller ock, vid öfverhängande fara, medelst ringning i kyrkorna eller på annat, efter ortens förhållande lämpadt, på förhand kungjordt sätt.

Värnpligtige, som tillhöra beväringens såväl första som andra uppbåd, och som icke under årets lopp varit inkallade i tienstgöring, skola undergå mönstring kompanivis eller, då kompaniområdets vidsträckthet därtill föranleder, sockenvis. Dessa mönstringar, till hvilka kallelse utfärdas genom kungörelse, förrättas af kompaniområdesbefälhafvaren årligen under tiden mellan den 25 november och december månads utgång.

Från inställelse vid dylik mönstring äro befriade:
a) De å sjömanshus inskrifne; och
b) öfriga värnpligtige, hvilka till befälet senast å mönstringsdagen inlemnat tillförlitlig uppgift om sin bostad.

Beträffande de värnpligtiges underhåll och förmåner må slutligen följande nämnas:

Beväringsman erhåller under tjenstgöring jämte underhåll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning, dagaflöning af 50 öre för öfningsdag, hvaraf 20 öre kontant utbetalas, men återstoden vid fullgjorda beväringsöfningar insättes i postsparbanksbok, hvilken tillställes den värnpligtige efter återkomsten till hemorten.

Beväringsman, som åtager sig att vid inställelse till öfning vara försedd med nödiga skjortor, strumpor och skodon, allt i fullgodt skick, uppbär för såväl anskaffning som underhåll af dessa persedlar en viss kontant ersättning för hvarje dag af öfningstiden, dock ej för de dagar han är intagen å sjukhus. Beväringsman, som under öfningstiden begagnar hel omgång egna beklädnadspersedlar, hvaribland dock ej kappa och hufvudbonad behöfver ingå, åtnjuter ersättning härför med visst belopp.

Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig med kläder och att, därest staten icke kan genast vid uppkallandet anskaffa föda, under tiden förse sig äfven med sådan, mot ersättning af staten för värdet af soldatportion. Vapen, ammunition samt fälttecken, angifvande landstormsmans egenskap af krigsman, tillhandahålles af staten.

Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga därigenom i större eller mindre mån minskas, erhåller det understöd eller den pension, som författningarna rörande pensionering vid hären eller flottan bestämma.

(I den inskrifningsbok, som tilldelas hvarje värnpligtig, finnes infördt ett utdrag ur värnpligtslagen och ur öfriga föreskrifter, som för de värnpligtige äro behöfliga att känna).

---

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1894 till Stockholms, Göteborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 19 Januari 2024. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Omslag: Tunt boktr. omslag, likt smörpapper. Ingen horisontangivelse.
Format: Sedes, 16:o, ca 11,5 x 9,5cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 14 ÖRE. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1859-1918.

Varianter:

Övrigt: