Vanliga almanackan 1973

VANLIGA ALMANACKAN FÖR ÅRET EFTER FRÄLSARENS KRISTI FÖDELSE 1973 till

a ) STOCKHOLMS HORISONT vid 59 grad. 21 min. polhöjd och 12 tidsmin. 14 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian.

b ) GÖTEBORGS HORISONT vid 57 grad. 42 min. polhöjd och 12 tidsmin. 9 tidssek. väster om Sveriges tidsmeridian.

c ) LUNDS HORISONT vid 55 grad. 42 min. polhöjd och 7 tidsmin. 15 tidssek. väster om Sveriges tidsmeridian.

d ) LULEÅ HORISONT vid 65 grad. 35 min. polhöjd och 28 tidsmin. 37 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian.

UTGIVEN AV ALMQVIST & WIKSELL AB ALMANACKSFÖRLAGET

Astronomiska beräkningar för denna almanacka har utförts av H M Nautical Almanac Office vid Greenwich-observatoriet

Almqvist & Wiksell Informationsindustri AB, Uppsala

Kärt barn har många namn: horisontalmanackan, häftade och skurna, 35 öres – för att inte tala om 14-öres. Då almanacksprivilegiet nu upphört och Almqvist & Wiksell helt svarar för utformningen av denna »folkalmanacka», har vi tagit fasta på den kanske mest använda benämningen, Vanliga Almanackan.

Vanliga Almanackan har i år fått 64 sidor mot tidigare 32. Detta har givit plats för en mer läsbar stil, anteckningssidor även i den häftade upplagan och en del nytt innehåll.

Med årets almanacka införes den nya världsstandarden för veckonumrering, som tillkommit på initiativ av Almqvist & Wiksell och Sveriges Standardiseringskommission. Standarden föreskriver också att veckan skall anses börja med måndag i samband med veckonumrering.

För ett annat viktigt standardiseringsarbete, nämligen beträffande våra mått, redogör Ingenjörsvetenskapsakademiens VD, professor Gunnar Hambræus i den årliga artikel, som sedan gammalt kallas Prognosticon.

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Årsöversikt 1973 & 1974 (främre omslagets insida)
Förord	2
Tideräkning, Tecknens betydelse	2
Sveriges gemensamma borgerliga tid, Rörliga helgdagar, Veckonumrering	3
Månadskalendarium med solens, månens och planeternas upp- och nedgång	4
Beräkning av solens upp- och nedgång*	28
Dagens längd vid olika tider av året på ett antal olika orter*	29
Förmörkelser*	29
Översikt över planetsystemet*	30
Planeternas gång och lysande år 1973	30
Solens upp – och nedgång vid fem horisonter	31
Mått, mål och vikt samt SI-systemet	32
Sveriges konungahus	36
Sveriges regering	38
Landshövdingar, län och residensstäder	38
Länens areal och folkmängd	39
Stift och biskopar	40
Sveriges kommuner	40
Statistiska uppgifter om Sverige	43
Sociala förmåner	51
Viktigare lagändringar 1 januari 1972	56
Naturvett	58
Postuppgifter	59
Hjälp åt skadade	63
Regler för flaggning, Allmänna flaggdagar 1973	64
Namnsdagsregister (bakre omslagets insida)

Mått, mål och vikt samt SI-systemet

av professor Gunnar Hambraeus, Ingenjörsvetenskapsakademiens VD

En ny svensk lag om bestämning av volym och vikt träder i kraft den 1 juli 1973. Den ersätter nu gällande 1934 års lag om mått och vikt. Den nya lagen innehåller inga bestämmelser om måttenheter som meter och kilogram, men den förutsätter en vidsträckt användning av det internationella måttsystemet SI och svensk standard för storheter och enheter.

För inte så länge sedan hade varje yrke, varje vana och varje land egna måttenheter. Kajsa Warg mätte i skålpund och jungfrur för att ej nämna kaffekoppar, teskedar och nypor. En last strömming räknades i kast och val, men vedhuggaren menade med kast något helt annat än fiskaren, och skogskarlens famn hugget bränsle var något annat än sjömannens djupmått. Bakpå skolans räknehäften fanns tabeller över dussin och gross, ris och böcker. Metersystemet, infört 1875, kan väl först nu anses accepterat. Fot och aln är försvunna, även om man fortfarande kan köpa svenska tumstockar graderade i tum.

---

Ovan anges uppsatsens ev. rubriker och underrubriker. Om inga sådana finns visas istället en kort inledning av texten. Uppsatsen publicerades i Vanliga Almanackan för 1973 till Stockholms, Göteborgs, Lunds och Luleå horisont.

Omslag: Se varianter

Format: A6, 14,8 x 10,5 cm.
Bindning: Klammerhäftad
Antal sidor: 64

Pris: 0,90 SEK (tryckt prisuppgift på almanackans baksida). Uppgifterna utgör här exempel på det ordinarie försäljningspriset för den häftade upplagan.

Varianter: Samtliga häftade upplagor från 1973 finns med två olika omslag. Dels det omslag som tidigare varit standard sedan 1954, dels det som infördes i och med 1973 års upplaga – med en lingonkrans tryckt i rött och grönt. Denna tecknades av Werner Sundblad (1877-1909) och fanns redan 1906 på vissa andra av Almqvist & Wiksells produkter.

Övrigt: