Vanliga almanackan 1988

VANLIGA ALMANACKAN FÖR SKOTTÅRET EFTER FRÄLSARENS KRISTI FÖDELSE 1988 till

a ) STOCKHOLMS HORISONT vid 59 grad. 21 min. polhöjd och 12 tidsmin. 14 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian.

b ) GÖTEBORGS HORISONT vid 57 grad. 42 min. polhöjd och 12 tidsmin. 9 tidssek. väster om Sveriges tidsmeridian.

c ) LUNDS HORISONT vid 55 grad. 42 min. polhöjd och 7 tidsmin. 15 tidssek. väster om Sveriges tidsmeridian.

d ) LULEÅ HORISONT vid 65 grad. 35 min. polhöjd och 28 tidsmin. 37 tidssek. öster om Sveriges tidsmeridian.

UTGIVEN AV ESSELTE ALMANACKSFÖRLAG UNDER MEDVERKAN AV STOCKHOLMS OBSERVATORIUM

Finns även till…[här anges att almanackor även finns till de övriga tre horisonterna utöver den aktuella horisontupplagan].

För ytterligare astronomiska uppgifter och särskilt utrymme för väderleksanteckningar, se Den Svenska Almanackan (nr 3000).

Uppgifterna i almanackans textdel avser förhållandena den 1 mars 1987 om ej något annat angives.

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Årsöversikt 1988 & 1989 (främre omslagets insida)
Tideräkning	2
Förklaringar till kalendariet	2
Planeternas gång på stjärnhimlen	4
Månadskalendarium med solens, månens och planeternas upp- och nedgång	6
Vår plats i universum*	30
Översikt över planetsystemet	32
Förmörkelser	32
Solens upp – och nedgång vid fem horisonter	33
Keoeeit – andarnas facklor	34
Vad gör Svenska språknämnden?	36
Sveriges konungahus	39
Stift och biskopar	41
Landshövdingar, län och residensstäder	41
Länens areal och folkmängd	42
Sveriges kommuner	43
Statistiska uppgifter om Sverige	49
Viktigare lagändringar 1 juli 1986 och 1 januari 1987	60
Första hjälpen	62
Flaggning, Allmänna flaggdagar 1988, Rörliga helgdagar	64
Namnsdagsregister (bakre omslagets insida)

Keoeeit – andarnas facklor

av Aage Sandqvist

När jag var liten bodde jag under långa perioder ute på landet hos min mormor och morfar. Ofta på kvällarna berättade min mormor om sin uppväxt på Grönland. Jag var fascinerad av kylan och snön, tårarna som frös till is på kinderna, valrossarna och sälköttet som man tuggade rått och isbjörnarna (som min mormor red på enligt min morfars kommentar i bakgrunden). Men mest spännande var att höra om norrskenet – keoeeit – facklor burna i andars händer för att visa de döda vägen till lyckans och överflödets rike.

Vad gör Svenska språknämnden?

av Margareta Westman

Det finns en organisation som håller ett öga på vad som händer med svenska språket. Den heter Svenska språknämnden och har funnits till sedan 1944. (Före 1974 var namnet Nämnden för svensk språkvård.)

Språknämnden har till uppgift att »följa det svenska språkets utveckling i tal och skrift samt utöva en språkvårdande verksamhet». Vidare ska nämnden »verka för nordiskt samarbete på språkvårdens område i syfte att vidmakthålla och stärka den nordiska språkgemenskapen ».

---

Ovan anges uppsatsens ev. rubriker och underrubriker. Om inga sådana finns visas istället en kort inledning av texten. Uppsatsen publicerades i Vanliga Almanackan för 1988 till Stockholms, Göteborgs, Lunds och Luleå horisont.

Omslag: Boktr. omslag med lingonkrans tryckt i rött och grönt på gultonat papper. Kransen tecknad av Werner Sundblad.

Format: A6, 14,8 x 10,5 cm.
Bindning: Klammerhäftad
Antal sidor: 64

Pris: 7,90 SEK (KF, prislapp på almanackans baksida), 8 SEK (prisnotering på almanackans baksida). Uppgifterna utgör här exempel på det ordinarie försäljningspriset för den häftade upplagan.

Varianter:

Övrigt: